Söksida

På den här sidan får du veta vad som gäller för Nyckelhålsmärkning av produkter som ingår i livsmedelsgrupp 25.

I det här avsnittet beskrivs de fem olika grupper av bakterier som orsakar livsmedelsburen sjukdom, indelade utifrån sjukdomsförlopp/mekanism.

Den lagstiftning som styr import av livsmedel är omfattande och har därför en egen sida här i Kontrollwiki.

På den här sidan får du veta vad som gäller för Nyckelhålsmärkning av de produkter som ingår i livsmedelsgrupp 4-6.

En del produkter kallas kosttillskott trots att de inte ingår i definitionen. Kosttillskott kan till exempel förväxlas med läkemedel eller medicintekniska produkter som i sammanhanget kallas för

Aromer används i livsmedel för att ge eller förändra livsmedlens smak eller doft. Här kan du läsa om vilka typer av aromer som finns och vad som gäller när de används i livsmedel.

Ta del av ett exempel på identifierade faror för en lakebaserad fisk- och skaldjursprodukt, här skaldjursmix i lake. Observera att det inte går att kopiera exemplet rakt av för alla produkter i

Nedan hittar du exempel på hur dokumentation kan se ut för syrabehandlade sillinläggningar i tjock sås, här senapssill. Det går inte att kopiera exemplen rakt av för alla produkter i sortimentet.

Ta del av beskrivningar av de aktiviteter i riskklassningsmodellen som kan anges för anläggningar med huvudsaklig inriktning Dricksvatten. Läs också kort vilket kontrollbehov som är kopplat till

På den här sidan får du veta vad som gäller för Nyckelhålsmärkning av produkter som ingår i livsmedelsgrupp 1-3.

På den här sidan får du veta vad som gäller för Nyckelhålsmärkning av produkter som ingår i livsmedelsgrupp 21-22.

På den här sidan får du veta vad som gäller för Nyckelhålsmärkning av produkter som ingår i livsmedelsgrupp 26-30.

På den här sidan får du veta vad som gäller för Nyckelhålsmärkning av produkter som ingår i livsmedelsgrupp 31-32.

Ta del av vilka aktiviteter i riskklassningsmodellen som kan anges för verksamheter med dricksvatten som huvudsaklig inriktning.

Konsumenter och företag i livsmedelskedjan är beroende av att informationen om livsmedlen är korrekt, tydlig, förståelig och läsbar. God redlighet är därför ett av livsmedelslagstiftningens syften.

I det här avsnittet beskrivs utförligt vilket ansvar och uppdrag myndigheter och övriga aktörer har vid ett utbrott samt vilket stöd de kan ge.

I samband med digitala samråd i januari 2021 samt under remisstiden i oktober till december 2021 har en del frågor kommit in till Livsmedelsverket angående förslaget till ny riskklassningsmodell och

Lär dig mer om olika syften med provtagning och analys i offentlig kontroll. Syftet påverkar när i livsmedelskedjan det är lämpligast att ta prov, hur många prover som behöver tas och vid vilken

Ta del av exempel på möjliga kritiska styrpunkter (CCP) eller styrbara grundförutsättningar (OPRP) som företag kan ha identifierat för sockersaltad sill lagd i tunn sås. Det går inte att kopiera

Frilevande vilt som fällts av jägare och kött från sådant vilt kan levereras på olika sätt. Beroende på vilket slags vilt det är, hur viltet eller köttet levereras och i vilka mängder detta sker,