Söksida

Kemiska och radioaktiva ämnen kan förekomma i livsmedel av olika anledningar. Vissa ämnen är miljöföroreningar och kommer in i livsmedelskedjan för att de finns i luft, vatten, jord eller foder.

Ta del av beskrivningar av de aktiviteter i riskklassningsmodellen som kan anges för anläggningar med huvudsaklig inriktning Dricksvatten. Läs också kort vilket kontrollbehov som är kopplat till

I det här avsnittet beskrivs det stöd som ni på de kommunala kontrollmyndigheterna och smittskyddsenheterna kan få från centrala myndigheter i samband med större utbrott. Du får även tips om verktyg

Här får du information om huvudsakliga funktioner, uppbyggnad, beståndsdelar och den lagstiftning som gäller för några materialtyper och ämnen som används i kontaktmaterial. Sidan innehåller även

Aromer används i livsmedel för att ge eller förändra livsmedlens smak eller doft. Här kan du läsa om vilka typer av aromer som finns och vad som gäller när de används i livsmedel.

Lär dig om viktiga egenskaper hos histamin, sjukdomssymtom, betydelse i olika livsmedel, bedömning vid förekomst med mera. Det finns även andra biogena aminer men de nämns inte i denna text.

Ta del av exempel på viktiga punkter att kontrollera om verifiering och validering för syrabehandlade sillinläggningar i tjock sås, här senapssill. Det går inte går att kopiera exemplet för alla

Nedan hittar du exempel på hur dokumentation kan se ut för syrabehandlade sillinläggningar i tjock sås, här senapssill. Det går inte att kopiera exemplen rakt av för alla produkter i sortimentet.

Läs om den beredskapsplan som varje land i EU måste ha med åtgärder som ska vidtas vid ett positivt trikinprov.

Nedan finner du stödmaterial till operativt mål 1 – mikrobiologiska och kemiska faror i faroanalys och beredning av dricksvatten. Stödet innehåller information och frågor som är bra att ställa vid

Ta del av vårt stödmaterial till operativt mål 10 - allergena ingredienser i färdigförpackade livsmedel. Stödet innehåller information och frågor som är bra att ställa vid kontroll av att målet är

Konsumenter och företag i livsmedelskedjan är beroende av att informationen om livsmedlen är korrekt, tydlig, förståelig och läsbar. God redlighet är därför ett av livsmedelslagstiftningens syften.

I detta avsnitt beskrivs vad du och andra behöver göra för att få användbara provresultat från människor som har symtom och/eller arbetar med livsmedel.

I detta avsnitt kan du läsa om vad du som livsmedelsinspektör kan göra för att stoppa smittan, och vilka krav du kan ställa på livsmedelsföretaget.

Ta del av de viktigaste typerna av mykotoxinbildande mögelsvampar och dess egenskaper. Lär dig om mögelsvamparnas och toxinernas betydelse i livsmedel, bedömning vid förekomst med mera.

På den här sidan hittar du fakta om nitrat, gränsvärden för nitrat och faktorer som har betydelse för nitrathalten i grönsaker.

I detta avsnitt får du hjälp att komma fram till hypoteser om smittämnet och smittväg, samt exempel på hur de kan formuleras.

Livsmedelskontrollen i Sverige följs upp och utvärderas både av de enskilda kontrollmyndigheterna och av Livsmedelsverket. Det gör man för att säkerställa att kontrollen är effektiv och verkningsfull

Vad kontrollmyndigheterna ska och kan kontrollera i ledet efter gränskontrollen får du veta här. Läs mer om ansvar och rutiner vid olika situationer, till exempel vid illegal import.

På den här och följande sidor hittar du information om de grundförutsättningar som livsmedelsföretag i leden efter primärproduktionen måste ha koll på.