Söksida

Nedan hittar du fakta om mikrobiologiska faror och indikatororganismer som kan vara aktuella att analysera i livsmedel, både i offentlig kontroll och i livsmedelsföretagens egen kontroll. Syftet är

Det här lagstiftningsområdet omfattar livsmedelstillsatser, aromer, enzymer, berikning, vitaminer och mineralämnen.

På den här sidan finner du beskrivningar av de aktiviteter i riskklassningsmodellen som kan anges för godkända livsmedelsverksamheter med huvudsaklig inriktning Tidigare led.

Ta del av beskrivningar av de aktiviteter i riskklassningsmodellen som kan anges för livsmedelsanläggningar med huvudsaklig inriktning sista led. Läs också om vilket kontrollbehov som är anledningen

Ta del av beskrivningar av de aktiviteter i riskklassningsmodellen som kan anges för verksamheter med huvudsaklig inriktning Tidigare led, oavsett om den är registrerad eller godkänd. Läs också om

Inriktningen Kontaktmateriel i riskklassningsmodellen gäller verksamheter som huvudsakligen hänger samman med tillverkning, förädling och import från tredjeland av material och produkter avsedda att

Läs om vilka näringsämnen som ska anges i näringsdeklarationen och hur den ska presenteras. Näringsdeklarationen är obligatorisk, i de flesta fall, men det finns några undantag.

Det finns olika slags samtal. Två typer som används i kontrollen är utredande samtal och vägledande samtal. I de professionella samtalen är olika tekniker användbara.

På den här sidan finns information om viktiga begrepp i dricksvattensammanhang.

Nedan hittar du ett exempel på en produktbeskrivning av en lakebaserad fisk- och skaldjursprodukt, i här fallet skaldjursmix i lake. Observera att det inte går att kopiera exemplet rakt av för alla

På den här sidan hittar du som är officiell veterinär stödjande information om hur provtagning i samband med besiktning efter slakt av fjäderfä bör utföras för att kraven i förordning (EU) 2019/627

Ta del av exempel på hur du kan använda den nya riskklassningsmodellen för att beräkna kontrollfrekvenser för några olika verksamheter inom inriktning Sista led.

Här finner du exempel på och kommentarer till verksamheter i stegen efter primärproduktion som behöver vara registrerade eller godkända om de uppfyller kriterierna för livsmedelsföretag.

Livsmedelskontrollen i Sverige följs upp och utvärderas både av de enskilda kontrollmyndigheterna och av Livsmedelsverket. Det gör man för att säkerställa att kontrollen är effektiv och verkningsfull

På den här sidan finns information om vid vilka livsmedelsföretag det är särskilt viktigt att kontrollera om det finns Listeria monocytogenes i livsmedlen.

På den här sidan kan du läsa mer om hur de olika delarna i Sveriges kontrollsystem för offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet av livsmedel hänger ihop.

På den här sidan finner du beskrivningar av de aktiviteter i riskklassningsmodellen som kan anges för verksamheter med huvudsaklig inriktning Kontaktmaterial.

Vad kontrollmyndigheterna ska och kan kontrollera i ledet efter gränskontrollen får du veta här. Läs mer om ansvar och rutiner vid olika situationer, till exempel vid illegal import.

För några livsmedel finns särskilda bestämmelser i så kallade varustandarder. De är enskilda EU-direktiv som har införlivats i nationell lagstiftning och som liknar handelsnormer, se

Denna inriktning i riskklassningsmodellen gäller anläggningar som tillhandahåller dricksvatten eller styr flera dricksvattenanläggningar. I den standardiserade e-tjänsten för livsmedelsverksamheter