Söksida

På den här sidan hittar du information om vad animaliska biprodukter är, vilka kategorier de delas in i och vilken lagstiftning som finns på området. Du får också veta hur kontrollansvaret för

Erfarenhetsmodulen bedömer hur väl livsmedelsföretagaren uppfyller kraven i livsmedelslagstiftningen, det vill säga visar resultatet av den kontroll som gjorts på anläggningen. Modulen ger en

På den här sidan hittar du information som är tänkt att vara ett stöd i ditt arbete med kontroll av animaliska biprodukter (ABP) på livsmedelsanläggningar. De områden som tas upp här är

I Sverige är det obligatoriskt att berika vissa baslivsmedel med A och D-vitamin eller bara med D-vitamin. Här kan du läsa om vilka livsmedel det gäller och hur mycket vitaminer de måste innehålla.

Livsmedelsföretagen ansvarar för att följa de regler som finns om berikning av livsmedel. Kontrollen i sin tur ska se till att företagen följer lagstiftningen. Här kan du läsa om hur kontrollen kan

I de flesta RASFF-ärenden utför kontrollmyndigheterna uppföljning på alla anläggningar som tagit emot det berörda livsmedlet. Ibland kan det dock räcka med stickprovskontroller för att verifiera att

Lär dig om hur varm- och kallrökning går till och hur det påverkar fisken. Du hittar också länkar till en rad exempel på hur företag kan redovisa faror och risker för varm- och kallrökta produkter i

Nedan hittar du exempel på ett flödesschema och en processbeskrivning för kallrökt fisk, i det här fallet kallrökt fjällröding. Observera att det inte går att kopiera exemplet rakt av för alla

Nedan hittar du exempel på identifierade faror för kallrökt fisk, i det här fallet kallrökt fjällröding. Det går dock inte att kopiera exemplet rakt av för alla sorters kallrökt fisk. Varje produkt

Nedan finner du exempel på möjliga kritiska styrpunkter (CCP) eller styrbara grundförutsättningar (OPRP) för kallrökt fisk, samt kontrollstrategier. Det går dock inte att kopiera exemplet för alla

Ta del av beskrivningar av de aktiviteter som kan anges för livsmedelsverksamheter med huvudsaklig inriktning huvudkontor. Läs också kort om vilket kontrollbehov som gör att Livsmedelsverket har

På den här sidan hittar du information om kvalitetsförändringar vid distribution av dricksvatten som är viktiga att hantera för att uppfylla kvalitetskraven i bilaga 1 till LIVSFS 2022:12.

Ta del av exempel på hur du steg för steg kan klassa verksamheter i din myndighets datasystem. Tänk på att det inte går att kopiera exemplen rakt av, varje verksamhet har sina unika förutsättningar

Kontrollmetoden provtagning och analys kan tjäna många syften och omfattar flera steg innan det finns ett färdigt resultat. Här får du veta vad du bör tänka på i den övergripande planeringen.

Kartläggningar är en bra metod för att få kunskap om det finns hälsofarliga ämnen i livsmedel och hur höga halterna är. Här får du veta vad som är viktigt att tänka på vid planering och genomförande.

På den här sidan får du veta vad som egentligen räknas som ett färdigförpackat livsmedel. Det finns en definition för det i lagstiftningen. Alla färdigförpackade livsmedel ska vara fullständigt

På livsmedelsförpackningar märkta med sista förbrukningsdag måste förvaringsanvisning också anges. Det krävs annars bara om det är nödvändigt för livsmedlets hållbarhet. Ibland behöver företaget ange

Den som köper ekologiska livsmedel i en butik ska känna sig säker på att livsmedlen svarar mot de krav som reglerna ställer. Det handlar om redlighet - alltså att ett livsmedel verkligen består av

Ta del av hur Nyckelhålet får användas vid märkning av livsmedel och placering i butiker, på hyllkanter, på skyltar och annat. Du hittar också information om näringsdeklaration och Nyckelhålet.

Den som använder Nyckelhålsmärkningen har ett ansvar att följa reglerna. Myndigheten ska kontrollera att reglerna följs. Om en företagare bryter mot Nyckelhålsreglerna i sin märkning ska det bedömas