Söksida

Konsumenter och företag i livsmedelskedjan är beroende av att informationen om livsmedlen är korrekt, tydlig, förståelig och läsbar. God redlighet är därför ett av livsmedelslagstiftningens syften.

I detta avsnitt får du tips inför den första kontakten med anmälaren samt hjälp att avgöra om en utredning ska startas.

I Sverige är det obligatoriskt att berika vissa baslivsmedel med A och D-vitamin eller bara med D-vitamin. Här kan du läsa om vilka livsmedel det gäller och hur mycket vitaminer de måste innehålla.

Vilka tillsatser som är tillåtna i vilka livsmedel och under vilka villkor de får användas framgår av bilaga II till förordning (EG) nr 1333/2008 om livsmedelstillsatser. På den här sidan finns

I det här avsnittet beskrivs utförligt vilket ansvar och uppdrag myndigheter och övriga aktörer har vid ett utbrott samt vilket stöd de kan ge.

Livsmedel som inte är färdigförpackade kan vara helt oförpackade, ligga i en förpackning som lämnas över en disk eller förpackas på konsumentens begäran. I samtliga fall gäller att konsumenten enkelt

Det finns olika slags samtal. Två typer som används i kontrollen är utredande samtal och vägledande samtal. I de professionella samtalen är olika tekniker användbara.

Prioritetsmodulen är ett hjälpmedel för att prioritera kontrollen så att den gör störst nytta. Modulen används för rangordning av branscher i primärproduktionen. Den är också en central del i den

Ta reda på vad orden egentligen betyder här. De flesta begrepp i Nyckelhålsreglerna definieras antingen i bilaga 1 till LIVSFS 2005:9 eller i annan lagstiftning. Några begrepp är definierade på andra

På den här sidan hittar du information om livsmedelsavfall enligt 8 § punkt 5 LIVSFS 2022:12.

I vissa fall är det enligt livsmedelsreglerna inte ett företag som hanterar livsmedel. Då gäller särskilda regler.

På den här sidan hittar du exempel på när verksamheter i primärproduktionen bedöms uppfylla kriterierna för att vara ett livsmedelsföretag och därigenom bör vara registrerade. Du får också stöd i hur

Den som köper ekologiska livsmedel i en butik ska känna sig säker på att livsmedlen svarar mot de krav som reglerna ställer. Det handlar om redlighet - alltså att ett livsmedel verkligen består av

Ta del av vilka av riskklassningsmodellens aktiviteter som kan anges för livsmedelsanläggningar med Tidigare led som huvudsaklig inriktning.

Här hittar du information om hur RASFF och iRASFF fungerar i praktiken. Du får bland annat följa ett medelandes väg i iRASFF och se vilka aktörer som får tillgång till informationen.

Här finner du exempel på och kommentarer till verksamheter i stegen efter primärproduktion som behöver vara registrerade eller godkända om de uppfyller kriterierna för livsmedelsföretag.

Ta del av exempel på hur du kan använda den nya riskklassningsmodellen för att beräkna kontrollfrekvenser för några olika verksamheter inom inriktning Sista led.

Läs om i vilka livsmedel som 3-MCPD, 3-MCPD-fettsyraestrar och glycidylfettsyraestrar kan finnas, hur man tar prov och annat som är viktigt att tänka på i livsmedelskontrollen.

Här hittar du information om vilka olika typer av vilt som förekommer i Sverige, på vilka sätt viltet når konsumenten och hur besiktning av vilt ska gå till på godkänd vilthanteringsanläggning.

Temperatur är en viktig faktor för vissa livsmedel. Om temperaturberoende livsmedel förvaras eller hanteras vid fel temperaturer kan det orsaka kvalitetsförsämringar och i värsta fall kan bakterier