Söksida

I de flesta fall ska livsmedelsförpackningar vara märkta med uppgift om hur mycket livsmedlet väger eller vilken volym som ryms i förpackningen. Det kallas för nettokvantitet. Här kan du läsa om hur

Konsumenter och företag i livsmedelskedjan är beroende av att informationen om livsmedlen är korrekt, tydlig, förståelig och läsbar. God redlighet är därför ett av livsmedelslagstiftningens syften.

På den här och följande sidor har vi samlat vägledning som på olika sätt är kopplad till att utföra livsmedelskontroll.

Ta del av vanliga frågor och svar om riskklassning av anläggningar och verksamheter enligt den riskklassningsmodell som kan användas från och med 2024.

Ta del av ett exempel på en produktbeskrivning av sushi och sashimi. Observera att det inte går att kopiera exemplet rakt av. Varje produkt har sina unika frågeställningar.

Ta del av ett exempel på identifierade faror för sushi och sashimi. Observera att det inte går att kopiera exemplet rakt av för alla produkter i sortimentet. Varje produkt har sina frågeställningar.

På den här sidan hittar du information om hur en planerad eller händelsestyrd inspektion av förorening på slaktkroppar av fjäderfä kan gå till.

Nedan finner du stödmaterial till operativt mål 1 – mikrobiologiska och kemiska faror i faroanalys och beredning av dricksvatten. Stödet innehåller information och frågor som är bra att ställa vid

Kravet om spårbarhet för livsmedel gäller för alla livsmedelsföretagare och kan användas både för att spåra osäkra livsmedel och som ett sätt att bekräfta att den information som ges om ett livsmedel

Ta del av stödmaterial till operativt mål 7 - handelsnormer för konserverad tonfisk och sardiner. Stödet innehåller information och frågor som är bra att ställa vid kontroll av att målet är uppfyllt.

Ta del av information om riskklassningsmodellens möjlighet till justering av kontrollfrekvens i de fall kontrollmyndigheten bedömer att kontrollfrekvensen är för hög eller för låg för verksamheten i

Ta del av information om riktvärden för kontrolltid som kan användas vid planering av kontroll vid övergång från kontrolltid till kontrollfrekvens.

Ta del av beskrivningar av de aktiviteter i riskklassningsmodellen som kan anges för livsmedelsanläggningar med huvudsaklig inriktning sista led. Läs också om vilket kontrollbehov som är anledningen

Ta del av beskrivningar av de aktiviteter i riskklassningsmodellen som kan anges för verksamheter med huvudsaklig inriktning Tidigare led, oavsett om den är registrerad eller godkänd. Läs också om

Ta del av exempel på hur du kan använda den nya riskklassningsmodellen för att beräkna kontrollfrekvenser för några olika verksamheter inom inriktning Dricksvatten.

Ta del av vilka aktiviteter som kan anges för livsmedelsverksamheter som riskklassas enligt slakt- och vilthanteringsmodellen.

Ta del av exempel på hur du använder den nya riskklassningsmodellen för att beräkna kontrollfrekvenser för olika verksamheter inom slakt- och vilthanteringsmodellen.

Nedan finner du stödmaterial till operativt mål 19 – opastöriserad mjölk. Stödet innehåller information och frågor som är bra att ställa vid kontroll av att målet är uppfyllt.