Söksida

Vid nedfall av radioaktiva ämnen förorenas framför allt livsmedel och råvaror som finns utomhus. På denna sida får du som odlar, är lantbrukare eller producerar livsmedel, information och stöd i hur

Syror används för att öka surheten i ett livsmedel. Baser används tvärtom för att minska surheten. När syror och baser blandas bildas salter. Syror, baser och salter har E-nummer 500–530.

Klumpförebyggande medel, smakförstärkare, ytbehandlingsmedel och förpackningsgaser och drivgaser. Klumpförebyggande medel (E 534-538, E 551–570) Klumpförebyggande medel används i torra livsmedel i

Här kan du själv söka fram vilken tillsats som ligger bakom ett E-nummer och exempel på i vilka livsmedel den får användas. Att en tillsats finns med i E-nummernyckeln innebär nämligen inte att den

På den här sidan finns information om gränsvärden för PFAS i dricksvatten och livsmedel. Här finns också Livsmedelsverkets rekommendationer om hur risken med egenfångad fisk som är förorenad av PFAS

Enligt det nya dricksvattendirektivet (2020/2184) ska det finnas nationella, samlade data över dricksvattenkvalitet och hälsorelaterade incidenter. Du som dricksvattenproducent kan bidra genom att

IT- och informationssäkerhet för dricksvattenleverantörer (NIS) Behovet av säkra system inom viktiga samhällsfunktioner ökar. På denna sida finns information om NIS-lagen och Livsmedelsverkets

Med god hygien, det vill säga rena händer, redskap, bänkar och skärbrädor när du lagar och förvarar mat minskar du risken att bli matförgiftad. Samtidigt håller maten längre, vilket ger mindre

Här kan du  läsa om varför vi tillagar maten, vad som händer med den när vi gör det och vilka skadliga ämnen som kan bildas.  Människan har värmebehandlat sin mat i många tusen år. Syftet är att öka

Avsvalning av mat Om du tar hand om tillagad mat rätt håller maten längre. Det ger också mindre matsvinn. Samtidigt minskar du risken att bli matförgiftad. Matrester eller mat som inte ska ätas

Frysa mat Att frysa mat förlänger hållbarheten. Här får du läsa om infrysning av mat, till exempel hur länge den kan ligga i frysen, hur maten bäst tinas upp – och vilken mat som inte passar att

De flesta kosttillskott som säljs i Sverige kan du som vuxen och frisk äta utan risk. Men det finns också kosttillskott som av olika anledningar kan vara skadliga. Det är därför viktigt att komma

Genom att rapportera misstänkta biverkningar ger du Livsmedelsverket mer kunskap kring hur kosttillskott konsumeras och vilka problem som kan uppstå. Uppgifterna hjälper oss också att ge korrekt

De flesta mikroorganismer som finns i maten är inte skadliga för oss människor. Tvärtom finns det många som är bra för oss. Vissa mikroorganismer gör att en del livsmedel smakar bättre eller får en

Virus är mycket små, cirka tusen gånger mindre än en bakterie. De finns överallt omkring oss och är en vanlig orsak till att vi bli sjuka av mat. Det finns väldigt många olika typer av virus och de

Fosfor är ett livsnödvändigt grundämne. Den största mängden finns lagrad i skelettet. Fosfor samverkar med kalcium vid bildning och stärkning av ben av tänder. Fosfor är även viktigt för syra-bas

Riboflavin, vitamin B2 Riboflavin kallades förr vitamin B2. Riboflavin behövs för nedbrytning av fett, kolhydrater och protein. Hur får vi i oss riboflavin? Riboflavin finns i många olika livsmedel

Folat finns i nästan all mat i mycket små mängder. Folat behövs för att bilda nya celler och röda blodkroppar. När cellbildningen ökar, till exempel då man växer eller är gravid, ökar behovet av

D-vitamin D-vitamin har många funktioner i kroppen. Bland annat behövs D-vitamin för att vi ska kunna bilda starka tänder och skelett. D-vitamin är ett av de få vitaminer vi riskerar att få för lite

E-vitamin E-vitamin är en antioxidant som bland annat skyddar våra vävnader genom att förhindra att de fleromättade fettsyrorna som bygger upp membranen bryts ner. Hur får vi i oss E-vitamin?