Söksida

Ta del av exempel på hur du kan använda den nya riskklassningsmodellen för att beräkna kontrollfrekvenser för några olika verksamheter inom inriktning Tidigare led.

På den här sidan hittar du exempel på hur du kan använda den nya riskklassningsmodellen för att beräkna kontrollfrekvenser för några olika exempelverksamheter inom inriktning Huvudkontor.

Ta del av beskrivningar av de aktiviteter i riskklassningsmodellen som kan anges för anläggningar med huvudsaklig inriktning Dricksvatten. Läs också kort vilket kontrollbehov som är kopplat till

Nedan finner du stödmaterial till operativt mål 19 – opastöriserad mjölk. Stödet innehåller information och frågor som är bra att ställa vid kontroll av att målet är uppfyllt.

Calicivirus, som orsakar vinterkräksjukan, kan delas in i två grupper, noro- och sapovirus. Norovirus är den vanligaste och presenteras mycket kort här.

De sammansatta livsmedel, som finns på undantagslistan över produkter som inte ska gränskontrolleras, ska åtföljas av ett så kallat privat intyg. Intyget ska finnas med när livsmedlen släpps ut på

Ta del av exempel på hur du kan använda den nya riskklassningsmodellen för att beräkna kontrollfrekvenser för några olika verksamheter inom inriktning Sista led.

På den här sidan hittar du exempel på olika livsmedel och i vilken livsmedelskategori i bilaga II, del D i förordning (EG) nr 1333/2008 som de ska placeras.

Vatten som används i mat och till dryck ska vara av dricksvattenkvalitet. Här får du veta vilka regler som gäller för kontroll av vattenförsörjning och is samt när det kan vara tillräckligt med annat

Beredskap i offentliga kök De offentliga måltiderna är en viktig del för att samhället i stort ska fungera. Genom att i förväg planera, samverka och öva kan beredskapen för oväntade störningar

Vill du göra en enkel insats för klimatet och miljön kan du se till att minska matsvinnet hemma. I dag uppstår majoriteten av allt matsvinn i hemmen, men det finns enkla sätt att ändra på det. Det

Det största matsvinnet sker i hemmet. Men att slänga mat är att slänga pengar i sopkorgen – dumt för plånboken, miljön och klimatet. "Svinnrik" är ett läromaterial för hem- och

Fakta om matsvinn Matsvinn uppstår överallt där mat hanteras, men allra mest slängs i hushållen. Här har vi samlat fakta om hur mycket mat som slängs och matsvinnets påverkan på klimatet och miljön.

Den här sidan riktar sig till alla företag som arbetar med i import, export, produktion, lager och handel med livsmedel i Sverige. Din verksamhet kontrolleras av en kontrollmyndighet. Vid sådan

Livsmedelslagstiftningen finns bland annat till för att skydda konsumenterna och säkerställa att de får rätt information om livsmedlen. Det finns både lagstiftning som gäller för alla livsmedel och

Livsmedelsverket har samlat alla e-utbildningar på Utbildningsportalen. Där kan du som kontrollmyndighet eller livsmedelsföretagare registrera dig och få åtkomst till utbildningarna. I vår

På den här sidan finns den preliminära agendan för nästa SKAL-möte. Agendan kan komma att ändras. Du hittar även dokumentation från det senaste mötet. SKAL Livsmedelverket samordnar kris- och

Dricksvatten Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel. I Sverige använder varje invånare cirka 140 liter vatten per dag, varav tio liter till dryck och matlagning. I Sverige är det självklart att