Söksida

På den här sidan får du veta vad som gäller för Nyckelhålsmärkning av produkter som ingår i livsmedelsgrupp 31-32.

På den här sidan kan du läsa om vilka animaliska biprodukter som kan uppstå på en detaljhandelsanläggning. Här finns också information om var du kan läsa mer om kontroll av animaliska biprodukter på

Ta del av en översikt av processen steg för steg vid registrering av livsmedelsanläggningar. Sidan innehåller också instruktioner för hur Livsmedelsverkets personal ska handlägga registreringsärenden

Här hittar du information om vad som bör undersökas och kontrolleras fysiskt vid kontroll av SRM-hantering vid slakt av får och get. Du får också veta vad som kan krävas av livsmedelsföretagaren för

På den här sidan hittar du information som är tänkt att vara ett stöd i ditt arbete med kontroll av animaliska biprodukter (ABP) på livsmedelsanläggningar. De områden som tas upp här är

Här finner du information om vad som ska kontrolleras gällande animaliska biprodukter (ABP) vid en styckningsanläggning där den officiella veterinären ska utföra revision enligt förordning (EG) nr

I Sverige är det obligatoriskt att berika vissa baslivsmedel med A och D-vitamin eller bara med D-vitamin. Här kan du läsa om vilka livsmedel det gäller och hur mycket vitaminer de måste innehålla.

Livsmedelsföretagen ansvarar för att följa de regler som finns om berikning av livsmedel. Kontrollen i sin tur ska se till att företagen följer lagstiftningen. Här kan du läsa om hur kontrollen kan

Ta del av vad hälsopåståenden är och vad reglerna som styr området innebär. Du hittar också en rad exempel på hur hälsopåståenden får användas.

I de flesta RASFF-ärenden utför kontrollmyndigheterna uppföljning på alla anläggningar som tagit emot det berörda livsmedlet. Ibland kan det dock räcka med stickprovskontroller för att verifiera att

Ta del av övergripande fakta om fisk och fiskprodukter. Du får kännedom om olika metoder för hur man bevarar fisk, hur fiskens muskel är uppbyggd och hur salthalten påverkar fisken.

Lär dig om hur varm- och kallrökning går till och hur det påverkar fisken. Du hittar också länkar till en rad exempel på hur företag kan redovisa faror och risker för varm- och kallrökta produkter i

Nedan hittar du exempel på ett flödesschema och en processbeskrivning för kallrökt fisk, i det här fallet kallrökt fjällröding. Observera att det inte går att kopiera exemplet rakt av för alla

Nedan hittar du exempel på identifierade faror för kallrökt fisk, i det här fallet kallrökt fjällröding. Det går dock inte att kopiera exemplet rakt av för alla sorters kallrökt fisk. Varje produkt

Nedan finner du exempel på möjliga kritiska styrpunkter (CCP) eller styrbara grundförutsättningar (OPRP) för kallrökt fisk, samt kontrollstrategier. Det går dock inte att kopiera exemplet för alla

Nedan finner du exempel på kritiska gränsvärden, övervakning och korrigerande åtgärder för kallrökt fisk, i det här fallet kallrökt fjällröding. Observera att det inte går att kopiera exemplet rakt

Ta del av exempel på viktiga punkter att kontrollera om verifiering och validering för kallrökt fisk, här kallrökt fjällröding. Det går inte att kopiera exemplet för alla sorters kallrökt fisk. Varje

På den här sidan hittar du fakta om kontroll av groddproduktion, handel med fröer för groddning, provtagning, spårbarhetskrav och intyg för importerade fröer. Här finns även information vad som

Nedan hittar du ett exempel på en produktbeskrivning av en syrabehandlad sill lagd i en tjock sås, här senapssill. Det går inte att kopiera exemplet för alla sorters syrabehandlade produkter. Varje

Råvaror och ingredienser ska skyddas mot kontaminering i alla delar av hanteringen, till exempel vid mottagning, hantering, förvaring, beredning och servering. Här får du veta mer om kontroll i alla