Söksida

Du som producerar eller tillhandahåller dricksvatten måste ha ett undersökningsprogram. Syftet med programmet är att det dricksvatten som produceras är säkert att dricka och använda. På den här sidan

Kött och köttprodukter Nyckelhålet på obearbetat kött innebär att mängden fett är begränsad. När det gäller köttprodukter, till exempel leverpastej och rökt skinka, är även mängden salt och socker

Översvämning - så kan dricksvattnet påverkas Kraftig nederbörd kan leda till översvämningar. Då finns det även risk att vatten från översvämningen läcker in i din brunn. Vid en översvämning kan

Källa - underhåll och vanliga problem Även om en källa är en förhållandevis enkel anordning behöver den också skötas om. Regelbundet underhåll och ibland service är viktigt för att din

Alla typer av bönor passar i en chili. Prova att byta ut kidneybönorna mot svarta eller vita bönor - eller blanda olika sorter! 4 port Tillagningstid: 45 min, varav 30 min arbetstid. Du behöver 300

En vackert rödorange soppa som passar perfekt som vintermat, antingen hemma vid matbordet eller i termos på utflykten. 4 port Tid 30 minuter Du behöver 2 lökar 1 vitlöksklyfta 5 potatisar 2 röda

4 portioner Fisk: 400–600 g sej 1 msk japansk soja med lägre salthalt Rotfruktscrème: 6 morötter, ca 600 g 1 kålrot, ca 600 g 2 msk rapsolja, gärna kallpressad Syrade grönsaker: ¼ vitkålshuvud, ca

Skogsbrand - så kan dricksvattnet påverkas Vid en skogsbrand kan ämnen från mark och växlighet som brinner påverka dricksvattnet. Du som fastighetsägare till en brunn eller annan liten

Algblomning - så kan dricksvattnet påverkas Så kallad algblomning kan uppstå i sjöar och hav, framför allt under sensommar och tidig höst. Gifter från algblomningen kan komma in i dricksvatten som

Omräkningsfaktorer som används i Livsmedelsdatabasen Omräkningsfaktorer används för att räkna om näringsvärden mellan olika näringsämnen, till exempel för att beräkna energiinnehåll från

Här har vi samlat de näringsämnen och komponenter som förekommer på Sök näringsinnehåll. I huvudsak baseras förklaringarna i ordlistan på de analyser och definitioner som gäller för den svenska

D-vitamin D-vitamin har många funktioner i kroppen. Bland annat behövs D-vitamin för att vi ska kunna bilda starka tänder och skelett. D-vitamin är ett av de få vitaminer vi riskerar att få för lite

Aspartam är ett sötningsmedel som är uppbyggt av två aminosyror. Det finns i dag inga kända risker med att äta aspartam om man inte har den medfödda sjukdomen fenylketonuri, PKU. Aspartam, E 951, är

Folat finns i nästan all mat i mycket små mängder. Folat behövs för att bilda nya celler och röda blodkroppar. När cellbildningen ökar, till exempel då man växer eller är gravid, ökar behovet av

Fosfor är ett livsnödvändigt grundämne. Den största mängden finns lagrad i skelettet. Fosfor samverkar med kalcium vid bildning och stärkning av ben av tänder. Fosfor är även viktigt för syra-bas

Niacin, som är ett B-vitamin, behövs för att bryta ner fett, kolhydrater och protein. Vitaminet hjälper till att hålla nervsystemet fungerande och huden frisk. Niacin finns som två former:

Steviolglykosider är söta ämnen som utvinns ur växten stevia. De är godkända som tillsatser i livsmedel. Stevia i sig är numera tillåtet att säljas som te, örtte och fruktinfusion inom EU, däremot

E-vitamin E-vitamin är en antioxidant som bland annat skyddar våra vävnader genom att förhindra att de fleromättade fettsyrorna som bygger upp membranen bryts ner. Hur får vi i oss E-vitamin?

Riboflavin, vitamin B2 Riboflavin kallades förr vitamin B2. Riboflavin behövs för nedbrytning av fett, kolhydrater och protein. Hur får vi i oss riboflavin? Riboflavin finns i många olika livsmedel

Kroppen behöver biotin bland annat för fettsyraomsättningen. Normalt täcker matens innehåll behovet av biotin. Biotin kallas även för vitamin B7. Hur får vi i oss biotin? Biotin finns i nästan all