Söksida

Hur matgästen upplever måltiden påverkas inte bara av maten på tallriken. Det är helheten som skapar stämningen och som är avgörande för hur måltiden upplevs. Vad som upplevs som trivsamt varierar

Näringsriktig mat som hamnar i magen ger bra förutsättningar för att må bra och orka vara aktiv. För att det som är näringsriktigt i teorin även ska göra nytta i praktiken måste maten ätas upp. En

Att laga god och hälsosam mat som matgästerna tycker om kräver bra råvaror, kunskap och engagemang. Många faktorer påverkar om maten uppfattas som god, inte minst möjligheten att få välja vad man

All mat som serveras ska vara säker att äta och matgästerna ska kunna känna sig trygga i att inte bli sjuka av maten. Personalen ska ha kompetens inom livsmedelssäkerhet och det ska finnas rutiner

Integrerade måltider Måltiden är en resurs för hela verksamheten. I förskolan och skolan kan måltiden användas som ett pedagogiskt verktyg i undervisningen och för att väcka elevernas nyfikenhet

Genom att erbjuda miljösmarta måltider och minimera matsvinnet kan man undvika att de offentliga måltiderna belastar miljön i onödan. Maten påverkar miljön bland annat genom utsläpp av växthusgaser,

Måltidsmodellen Måltidsmodellen ger ett helhetsperspektiv på bra måltider och kan användas vid planering och uppföljning av den offentliga måltidsverksamheten. Modellen består av sex olika områden,

Varje dag serveras cirka tre miljoner måltider i vård, skola och omsorg. Att satsa på de offentliga måltiderna kan höja kvaliteten inom hela verksamheten – utan att det behöver kosta mer. Här finns

Matgästen i köket Att låta matgästen vara delaktig i köket kan vara både lärorikt, roligt och bidra till meningsfullhet . Det finns ingenting i lagstiftningen som hindrar att matgästen deltar i

En tredjedel av all mat som produceras i världen slängs. Matsvinn är den mat som slängs i onödan, som hade kunnat ätas om den hanterats på ett annat sätt. Offentliga kök kan göra – och gör – mycket

Näringsrekommendationerna omfattar referensvärden för intag av energi, protein, fett, kolhydrater, vitaminer och mineraler. På den här sidan förklaras några av begreppen  och hur de används.

Måltider i förskolan Måltiderna i förskolan kan vara dagens höjdpunkter! Goda och bra måltider bidrar till matglädje, gemenskap och en trivsam stämning. Dessutom kan måltiderna användas som ett

För att kunna höja beredskapen i en verksamhet är det centralt att ha en ständigt pågående dialog om hur man kan hantera oförutsedda händelser. Genom att öva kan man upptäcka var sårbarheter och

När det är varmt och fuktigt är det extra viktigt med kyla och bra hygien. Se till att hålla varm mat varm och kall mat kall. Och våga lita på dina sinnen – titta, lukta och smaka på maten så att du

Nationell handlingsplan för minskat matsvinn i Sverige Sverige har en nationell handlingsplan för minskat matsvinn, "Fler gör mer", som berör hela livsmedelskedjan – primärproduktion, producenter,

Det som mäts det syns. Att regelbundet följa upp matsvinnet i skolan, förskolan och äldreboenden är en förutsättning för att kunna sätta in rätt åtgärder för att mindre mat ska slängas och mer mat

Hur påverkar det spända säkerhetsläget och Rysslands invasion av Ukraina livsmedelssektorn i Sverige? Livsmedelsverkets bedömning är att tillgången på livsmedel inklusive dricksvatten är god.

På den här sidan får bland annat du som arbetar med livsmedel för känsliga konsumentgrupper eller i sjukvården information om livsmedel för särskilda grupper - FSG. Du får veta vilka livsmedel som

Livsmedelsverket har flera ackrediterade metoder för analys av allergener. Ungefär 15 procent av befolkningen är överkänslig mot något livsmedel. De vanligaste överkänsligheterna är allergi, celiaki