Idag lanseras nya nordiska näringsrekommendationer
2023-06-20
Idag lanserar Nordiska ministerrådet de nya nordiska näringsrekommendationerna (NNR). Det är den mest aktuella vetenskapliga genomgången av hur människor bör äta för att må bra. En viktig slutsats är att det som är bra för hälsan också är bra för miljön och klimatet.
De nordiska näringsrekommendationerna (NNR) är ett nordiskt samarbete för att gå igenom den samlade forskningen om mat och hälsa. Arbetet har varit mycket omfattande, cirka 400 forskare och experter har gått igenom det senaste forskningsläget. NNR är utgångspunkten för de kostråd som tas fram i de olika nordiska länderna.
– Eftersom Livsmedelsverkets arbete grundas på vetenskap är det viktigt att vi har koll på den mest aktuella forskningen. Men det är svårt för ett litet land som Sverige att på egen hand göra det omfattande arbete som krävs. Därför är det effektivt att de nordiska länderna arbetar tillsammans, säger Åsa Brugård Konde, nutritionist på Livsmedelsverket.
NNR innehåller rekommendationer om hur mycket av olika näringsämnen kroppen behöver och om olika livsmedelsgrupper. Människors hälsa och näringsbehov är basen i NNR. Men på uppdrag av Nordiska ministerrådet har NNR denna gång även vägt in miljöaspekter, det vill säga att livsmedelskonsumtionen inte ska påverka miljö och klimat i onödan.
– En viktig slutsats är att det som är bra att äta för hälsan på det stora hela också är bra för miljön och klimatet, det vill säga att äta grönare och mindre kött. Det liknar väldigt mycket de kostråd vi redan har i Sverige, säger Åsa Brugård Konde.
Nu ska kostråden uppdateras
I höst startar Livsmedelsverket arbetet med att uppdatera kostråden med utgångspunkt från NNR. I det arbetet bedöms också specifika förhållanden i Sverige, bland annat hur svenskarna äter idag, mattraditioner, hur ohälsan kopplad till mat ser ut och hur maten produceras.
– Redan i de nuvarande kostråden i Sverige som togs fram 2015 vägde vi in miljöaspekter, vilket vi då var först i världen att göra. Därför tror vi inte att de nya NNR kommer innebära så stora förändringar för de reviderade kostråden, säger Åsa Brugård Konde.
Diskussionen om kött
– I debatten om nya NNR verkar det finnas en missuppfattning om att rekommendationerna skulle innebära att alla borde bli vegetarianer. Så är det inte. Däremot skulle många behöva äta mindre kött för hälsans skull, säger Åsa Brugård Konde.
Kort om Nordiska näringsrekommendationerna
För hälsan och miljön rekommenderar NNR
- mycket grönsaker, frukt, bär, baljväxter, potatis, fullkorn, nötter och frön
- mer fisk från hållbart förvaltade fiskbestånd
- måttligt med mejeriprodukter med låg fetthalt
- mindre kött och chark
- mindre av mat som innehåller mycket fett, salt och socker
- mindre alkohol. Det omdebatterade förslaget om att ammande helt ska avstå från alkohol finns inte med i den slutliga versionen.
Bakgrund
- Uppdateringen av de nordiska näringsrekommendationerna har skett på uppdrag av Nordiska ministerrådet och letts av en grupp med representanter från livsmedelsmyndigheter och forskare i alla de nordiska länderna.
- NNR-arbetet är mycket omfattande, cirka 400 forskare har gått igenom det aktuella kunskapsläget. Experterna är antagna på basen av sina strikt vetenskapliga meriter, efter en tuff jävsgranskning. Arbetet har pågått sedan 2019.
- Forskarnas slutsatser har presenterats i ett femtiotal vetenskapliga underlag. Arbetssättet har varit mycket transparent, både underlag och förslag till nya näringsrekommendationer har varit ute på remiss öppna för alla att ge synpunkter på.
- De nordiska näringsrekommendationerna är inte bara grunden för kostråd, utan även för Livsmedelsverkets riktlinjer för måltiderna i vård, skola och omsorg, kraven i Nyckelhålsmärkningen och mycket annat arbete i Sverige som handlar om mat och hälsa.
- NNR uppdateras ungefär vart tionde år. De första nordiska näringsrekommendationerna togs fram redan på 1980-talet, med stöd från Nordiska ministerrådet.
Ytterligare upplysningar för journalister
Livsmedelsverkets presstjänst, 018-17 53 40
