Pedagogiskt program i teori och praktik
Steg för steg lär sig låg- och mellanstadieelever på Solbergaskolan i Hofors mer om lokal matproduktion och ekosystem. Samarbetet med Växthuset och Science center på orten ger eleverna en konkret grund att bygga vidare på. Med lite jord under naglarna är det lättare att förstå.
De bor i en jordbruksbygd. De har sett åkrar och ängar och en och annan betande ko. Ändå är det många som inte har en aning om hur maten de äter hamnar på tallriken. Det här var någonting som Mari Rickardsson, rektor på Solbergaskolan i Hofors, hade lagt märke till – främst bland skolans yngre elever.
– Barnen i årskurs 1 visste nog att mjölk kommer från kor men de visste ingenting om bete och foder till djuren, ingenting om bondens arbete. De förstod inte hur många steg det är innan mjölken når glaset på köksbordet, inte kopplingen mellan spannmål på åkern och brödet. Processen från jord till bord är osynlig för barnen, säger Mari Rickardsson.
I vardagen på skolan hade Mari Rickardsson också funderat på läget i skolmatsalen. Lite trångt och bökigt. Mycket mat som slängdes. Inte särskilt hållbart.
– Som rektor funderar man ju på sådana saker. Hur vi pedagogiskt ska få barnen att förstå det här med hållbarhet. Förskolan har alltid jobbat mycket med hållbarhetsfrågor. Där lär sig barnen mer handgripligt, och sådant kommer de ihåg. Sedan är det som att vi tappar det där när de blir äldre, säger Mari Rickardsson.
Mari Rickardsson hade sneglat på det nya Växthuset med tillhörande Science Center i Hofors. Kanske kunde det på något sätt bidra till att öka elevernas kunskaper om hur mat produceras och hur mat och hållbarhet hänger ihop. I Växthuset odlas en del av de grönsaker som levereras till det kommunala köket. Arbetet med odlingarna drivs av arbetsmarknadsenheten och är en resurs för sociala insatser i kommunen. Växthuset (egentligen ett växt- och fiskhus) är samtidigt ett Science Center där högskolan i Gävle bedriver forskning och utvecklingsprojekt i syfte att stärka svensk livsmedelsproduktion.
– Växthuset är som ett enda kretslopp och värms upp med spillvärme från en närliggande industri. Det är väldigt högteknologiskt med avancerade bevattningssystem och sådant. Här finns massor av olika grödor. Jag tänkte att barnen borde få se detta, säger Mari Rickardsson.
När Hofors kommun ansökte om att delta i Livsmedelsverkets projekt Ett nytt recept för skolmåltider var Mari snabb med att vifta med handen i rektorsgruppen. Hon ville mycket gärna vara med i arbetsgruppen tillsammans med representanter från kostavdelningen och elevhälsan.
– I projektet utvecklades tankarna i mer pedagogisk riktning. Vi bestämde oss för att skapa ett upplevelsebaserat pedagogiskt program där besök i Växthuset ingår som en del. Det involverade även lärare i arbetet, säger Mari Rickardsson.
Matproduktion i fokus
Tanken med det pedagogiska programmet är att alla elever på låg- och mellanstadiet ska lära sig mer om mat och matproduktion och förstå hur maten de äter hänger samman med hälsa, hållbar utveckling och lokalsamhälle. Genom praktiska moment, besök i Växthuset och ämnesöverskridande undervisning kring mat och livsmedel ska elevernas kunskaper om matproduktion och hållbara livsmedel öka. En önskad bieffekt är att elevernas lust att äta skolmaten också ska öka.
Det pedagogiska programmet består av temat Ekosystem, som ökar i svårighetsgrad för varje årskurs från 1 till 6. Arbetet är både praktiskt och teoretiskt. På våren i årskurs 1, och på hösten i årskurs 2, ska eleverna besöka Växthuset för att få en konkret grund att bygga vidare på.
– Innehållet finns redan inskrivet i läroplanen på olika sätt, i olika ämnen och med koppling till hållbarhet. I Pedagogiskt program är detta innehåll knutet till mat och matproduktion, från frö till tallrik, säger Mari Rickardsson.
– Programmet är inte tänkt att vara ett fristående program utan en del av ordinarie undervisning. Det blir som ett stöd i lärarnas arbete, en linje att följa som skapar progression, poängterar Anders Bjerned, chef för Elevhälsan, som också varit engagerad i projektet.
För att kunna utvärdera programmets effekt gjordes först en kartläggning av elevernas kunskaper om mat och matproduktion.
– Vi upptäckte att flera lågstadiebarn inte förstod att tomater är något som växer. I deras värld kom tomaterna från butiken. Det är otroligt viktigt att eleverna har den här kunskapen. Om de vet hur grönsaker växer, och varifrån de kommer, tror jag också att de vågar smaka mer i matsalen, säger Marie Johnson, kostchef i Hofors kommun.
Pedagogiskt program testas på Solbergaskolan, en liten landsortsskola i Torsåker med 175 elever i årskurs F-6.
Med jord under naglarna
Som en förberedelse inför det första besöket i Växthuset bygger årskurs 1 ett minikretslopp. Några växter planteras i lecakulor och jord i en glasburk som försluts med ett lock.
Systemet är som en miniatyr av jordens biosfär. Eleverna får fundera på vad de tror kommer att hända över tid och sedan följa utvecklingen. De kommer att upptäcka att vattnet cirkulerar och växten överlever.
Detta gjorde läraren Åsa Jaktlund med sin klass, men Växthuset kunde de inte besöka eftersom det nyligen härjats av en brand. I stället fick Växthuset komma till skolan.
– Christina från Växthuset besökte oss och berättade lite om odling. Hon hade ett bildspel med sig med foton från Växthuset som vi fick se. Hon hade också med sig krukor och frön, berättar Åsa Jaktlund.
Trots att aktiviteten ägde rum i klassrummet i stället för en spännande växthusmiljö, blev det en väldigt rolig lektion. Här skulle odlas! Entusiastiska elever fyllde jord i krukor, petade ner majs- och gurkfrön, tryckte till och vattnade. Krukorna fick sedan stå i klassrummets fönster i väntan på att fröna skulle gro.
Nyfikna elever sprang med jämna mellanrum och kikade för att se om något hade hänt. Nu då? När små gröna skott äntligen började titta upp i krukorna, blev det nästan som en tävling. Vems planta hade hunnit längst?
När plantorna hade kommit i gång att växa ordentligt, tog barnen dem med sig hem över sommaren. Några av eleverna lyckades bra med den fortsatta odlingen, andra gick det sämre för. Varför då? Vad behöver en växt för att må bra?
Enligt planen i det pedagogiska programmet följs besöket i Växthuset upp genom att en medarbetare från Växthuset kommer till skolan och håller en fördjupande lektion om ekosystem med klassen. Innehållet konkretiseras genom att göra kopplingar till maten som serveras i skolmatsalen samma dag. När höstterminen började kunde Åsa Jaktlunds elever äntligen sätta sig på bussen och åka till Växthuset för en halv dags upplevelse i en annan värld.
Fuktmättad luft med en tung doft av jord och grönska. Ett annorlunda ljus och tropisk värme. Vindlande bevattningssystem med omhändertaget regnvatten. Tomatplantor som dignar under årets skörd. Och titta där – bananer! Wow!
– Det fanns fler exotiska frukter som eleverna kände igen från affärens fruktdisk, men de hade aldrig sett frukterna växa på en planta, så det var ju en häftig upplevelse, säger Åsa Jaktlund.
Även nu fick eleverna stoppa händerna i jorden. Det var visserligen höst, men att så ärtor och skörda ärtskott fungerar oavsett årstid. I växthusets lummiga miljö fick eleverna också smaka på nyskördade tomater, chips av grönkål och rotfrukter och andra godsaker. Det var allt igenom en positiv upplevelse.
– Syftet med allt det här är att eleverna ska förstå odlingsåret och med egna ögon se hur det går till, säger Mari Rickardsson.
– Att se det praktiska arbetet i växthuset, och inte bara läsa om det, ger ju en ökad förståelse. Barnen tycker att det är roligt och spännande, och får samtidigt också veta mer om sin närmiljö. Allt detta stärker lärandet, säger Anders Bjerned.
Att eleverna som hade besökt Växthuset hade lärt sig nya saker blev tydligt i den efterföljande utvärderingen. Nu var det betydligt fler som förstod hur odling går till och vad som händer innan grönsakerna hamnar på tallriken. Många hade också förstått att det är bättre att köpa närodlat än sådant som odlas långt borta. Upplevelsen i växthuset ledde också till ett ökat sug att vilja smaka på grönsakerna.
– Det är verkligen kul. Vi har väckt intresse för det närodlade hos en ny generation. Vi måste hålla i kunskapen om det lokalproducerade och hur man praktiskt gör när man odlar, det är något som inte får dö ut, säger Marie Johnson.
Praktiska experiment ger lärdomar
I årskurs 3 fortsätter eleverna mot nya insikter. Experimentet med minikretslopp utvidgas till att jämföra vad som händer om man ställer olika burkar i olika miljöer, till exempel i ett mörkt skåp.
I de utvärderande intervjuerna framgick att många elever hade svårt att förstå kopplingen mellan minikretslopp och ekosystem, men att andra lärdomar dragits:
– Jag har inte riktigt uppfattat ekosystemprincipen, att allt som växten behöver finns i burken och att det fortsätter fungera som ett eget ekosystem om man täpper till den. Däremot har jag fått tankar om hur växterna påverkas av att stå i de olika miljöerna, alltså vad en växt behöver, sa en elev i årskurs 3.
Upplägget med att ha ett enda tema (Ekosystem, med matproduktion i centrum) som sedan utvecklas med stigande ålder har fått tummen upp av lärarna. Att rama in besöket i Växthuset med förberedande och uppföljande lektioner har också varit en bra modell.
Efter en blick i backspegeln kan pedagogerna på Solbergaskolan dra slutsatsen att det är de upplevelsebaserade och praktiska inslagen som fastnar hos eleverna. Besöket i växthuset har, precis som det var tänkt, kunnat användas som en gemensam utgångspunkt för att förstå andra miljö- och klimatfrågor.
Pedagogiska programmets första år ska ses som ett försök. Pedagoger och elever har varit nöjda och positiva, men det finns också mycket som kan förbättras, till exempel samarbetet mellan skolan, Växthuset och Science Center. Personalen i skolköket borde ha involverats mer i arbetet och lärarna borde ha fått mer information och mer tid till planering inför starten.
– Det hade varit mycket bättre om lärarna hade varit med i det här arbetet från första början, det ser vi nu. Det är mycket som kan utvecklas, men nu har vi ett pedagogiskt program som är enkelt att överföra till andra. I den mån Växthuset har möjlighet att ta emot besök, ska vi införa det här på våra andra låg- och mellanstadieskolor i kommunen, säger Mari Rickardsson.
