Ät vad du vill när du vill
Försöket med energibuffé hela dagen i Norrstrandsskolans matsal fick många positiva effekter. Nu har det införts på ytterligare en skola i Karlstad. På sikt kan utbudet av nyttiga små mellanmål bidra till hälsosammare matvanor och bättre skolresultat för eleverna. Det bidrar även till att rädda mat. Gratis är gott!
Som en av fyra kommuner deltog Karlstad i Livsmedelsverkets projekt Ett nytt recept för skolmåltider, finansierat av Vinnova. Vilken möjlighet! Deras prototyp för en bättre måltidsmiljö gjorde succé på Rudsskolan och står numera vid nybygge eller renovering av andra skolor i kommunen.
Inspirerade av framgången ville Fredrik Lundquist och Linnea Olsson Lee, kostchef respektive koststrateg i Karlstads kommun, testa ytterligare en idé för att få ännu fler elever att välja skolmaten framför kioskens utbud.
I Rudsskolans numera så trivsamma lunchrestaurang placerade de ett bord med läckra fruktshots och andra nyttigheter som det var fritt fram för alla nyfikna att smaka på.
– Jag brinner för att barn och unga ska lära sig hållbara vanor för hälsans och klimatets skull, men det fungerar inte med pekpinnar. Vi måste presentera hälsosam mat på ett sätt som gör dem nyfikna och engagerade. Vi måste involvera dem på ett nytt sätt för att de ska förstå hur mat och klimatpåverkan hänger ihop, säger Fredrik Lundquist.
På Rudsskolan hade projektgruppen genomfört en elevenkät om skollunch och matvanor. Ett av svaren hade etsat sig fast i minnet: ”Om jag ska köpa någonting att äta för egna pengar, så vill jag köpa något gott. Om det skulle finnas ett nyttigt alternativ som var gratis så skulle jag kunna tänka mig att välja det i stället.”
Tänk om ett sådant alternativ kunde erbjudas i matsalen hela dagen? Matsalen, som ändå stod tom förutom på lunchen. Då skulle matsalen samtidigt kunna fungera som en arena för möten mellan elever och vuxna, en plats där även pedagogiken fick utrymme.
– När eleverna kommer för att hämta något att äta, skulle det bli ett naturligt tillfälle att samtala kring hälsa och hållbarhet, säger Fredrik Lundquist.
Barn- och ungdomsförvaltningens ledningsgrupp gav Linnea Olsson Lee och Fredrik Lundquist mandat att gå vidare med sin idé. Det måste dock rymmas inom ordinarie budget och hellre genomföras på Norrstrandsskolan där de personalmässiga förutsättningarna var bättre.
Norrstrandsskolan, en 4–9-skola med 800 elever, brottades med samma problem som Rudsskolan hade haft. På lunchrasten var trafiken av högstadieelever till närliggande butiker och snabbmatsrestauranger omfattande. I tonåringarnas magar hamnade godis, läsk och strips i stället för fisk och grönsaker. På eftermiddagen var deras ork, koncentration och humör nere på noll. På Norrstrandsskolan behövdes dessutom fler rastmiljöer för att sprida ut eleverna och skapa större trygghet.
– Om matsalen kan hjälpa till att både skapa en tryggare skola och bidra till att eleverna presterar bättre i skolarbetet, så innebär det stora samhällsvinster, säger Linnea Olsson Lee.
Norrstrandsskolans rektorer var positiva till att prova idén. En arbetsgrupp med elever, lärare, fritidshemspersonal, rektor, köksansvarig och skolsköterska sattes samman. Linnéa och Fredrik ledde arbetet. Gruppen fick först fundera helt fritt kring vad man skulle kunna göra i en matsal som var öppen hela dagen. Idéerna var många. Ta in undervisningen i matsalen! Erbjud frukost! Samla elever på morgonen! Skapa samarbete mellan hemkunskapen och köket!
– En del av detta har förverkligats, och en del lever kvar på idéstadiet, säger Linnea Olsson Lee.
Först och främst skulle skolrestaurangen vara en plats där elever kunde möta vuxna och fylla på med energi.
– Många elever har ingen aptit på morgonen, de kanske inte har ätit frukost, Andra har en lång resa till skolan som innebär att de har ätit väldigt tidigt. Om eleverna kan få i sig något direkt när de kommer, eller på första rasten, har det stor betydelse för skoldagen, säger Fredrik Lundquist.
Från idé till handling
Första steget var att göra Norrstrandsskolans matsal lite trivsammare. Här kom erfarenheterna från Rudsskolan väl till pass. Mysigare belysning över borden, enkla rumsavdelare, inbjudande skyltning, textilier … Och vips – med små medel hade man skapat en helt ny känsla! Ambitionen var att ständigt ha två vuxna på plats i matsalen under för- och eftermiddag. En kock och en person från skolan. Det borde inte vara omöjligt.
– Måltidspersonalen är ändå alltid i rörelse i matsalen. Lärare och andra vuxna på skolan kan under rastvakt eller planeringstid tillbringa en stund vardera i matsalen så att det blir ett flöde av vuxna, säger Fredrik Lundquist.
Kökspersonalen fick i uppgift att, utöver lunchen, se till att det alltid fanns något för hungriga elever att stoppa i magen. På förmiddagen kanske overnight oats och fröknäcke, på eftermiddagen energitillskott som smoothies och frukt – goda nyttigheter som kanske kunde lära eleverna nya och hälsosamma matvanor på sikt.
Samarbetet med en livsmedelsbutik var avgörande för att ekonomin skulle gå ihop. Utsorterade frukter, grönsaker och andra varor som annars skulle slängas, kunde skolan nu få gratis.
– Butiken lägger de överblivna varorna i en låda som körs ut av samma bilar som distribuerar onlinebeställningar. Den passerar ju ändå skolan, säger Fredrik Lundquist.
Från kökspersonalen hördes inget omedelbart jubel över den nya arbetsuppgiften. Hur skulle de klara av sitt vanliga arbete om en av dem hela tiden måste vara i matsalen? Hur skulle de hinna med?
– Det löste sig genom omfördelning av arbetsuppgifter och planering. De gör puré av omhändertagen frukt och fryser in för att frigöra tid, och de förbereder smoothies dagen innan, säger Linnea Olsson Lee.
Information om energibuffén och den öppna matsalen spreds till eleverna via elevrådet. Rektorerna informerade på föräldramöten. En djärv idé hade omsatts i praktik. Hur skulle det gå?
Det dröjde inte länge förrän även kökspersonalen började tycka att det var lite spännande att uppfinna hälsosamma mellanmål av butikslådornas innehåll. På bordet i matsalen hamnade kreativa blandningar i form av färggranna smoothies och fruktshots bredvid fröknäcke, hummusröra och rawfoodbollar – varsågod och smaka!
– Kockarna gör fantastiska insatser! De vet aldrig vad de ska få från butiken, men snabbt trollar de fram allt möjligt gott. Växande tonåringar behöver energi! Ingen ska ha sämre förutsättningar i skolan för att man inte fått i sig frukost innan skolan, säger Maria Kjällström, skoldirektör i Karlstads kommun.
Många positiva effekter
Fredrik Lundquist och Linnea Olsson Lee har följt försöket med täta avstämningar och utvärderingar. Ett halvår efter att energibuffén infördes på Norrstrandsskolan, uppger 70 procent av högstadieeleverna att de besöker matsalen utanför lunchtid, framför allt under förmiddagen. Smoothies tillhör det mest populära på buffén.
Energibuffén har fått positiva effekter på många olika plan. Möjligheten att stoppa i sig något extra under förmiddagen har lett till att elever inte längre är desperata av hunger när lunchrasten börjar. Det innebär att lunchschemat äntligen håller och att det är mycket lugnare i matsalen.
– För att alla ska rymmas i matsalen, måste olika klasser äta på olika tider, men förut ville alla äta tidigt. Det blev trångt och stämningen stressig när eleverna försökte hitta en ledig plats. Det kunde vara ganska stökigt, säger Fredrik Lundquist.
Vrålhungriga tonåringar slevade upp berg av mat på sina tallrikar, mat som de sedan inte orkade äta upp. Nu är det annat. Tallrikssvinnet har tydligt minskat på Norrstrandsskolan.
Matsalen som mötesplats mellan elever och vuxna har upplevts som något mycket positivt. Förutom att tryggheten har ökat under rasterna, vittnar både pedagoger och måltidspersonal om hur de fått möjlighet att bygga en annan sorts relation med eleverna.
I matsalen kan kockarna småprata i lugn och ro med eleverna, även med elever vars uppförande inte alltid är det bästa på lunchen. Goda relationer växer fram.
– Eleven upplever att måltidspersonalen är schysst, vilket kan leda till ökad lust att smaka på maten i matsalen. Om eleverna känner förtroende för måltidspersonalen, om de upplever kocken som en duktig person som kan sina saker, så kanske de törs ta lite mer grönsaker och även bli mer mottagliga för att smaka nya rätter, säger Fredrik Lundquist.
En oväntad bonus är att skolsköterskan numera delar ut betydligt färre huvudvärkstabletter till elever. Nu blir första frågan: Har du ätit? Om svaret blir nej, ber skolsköterskan eleven att gå till buffén och äta någonting. Om inte det inte hjälper får eleven förstås komma tillbaka, men ofta blir det inget återbesök.
En av de ursprungliga målsättningarna med energibuffén var att lektionen före lunch och den sista lektionen på eftermiddagen skulle bli lugnare. Så har det också blivit. Det händer ibland att lärare som upplever stök i klassrummet tar med hela sin klass till matsalen för en ”energipaus”. Väl tillbaka i klassrummet fungerar undervisningen som den ska igen.
– Jag är så himla stolt över det som åstadkommits. Jag är övertygad om att det kan påverka elevernas skolresultat positivt, säger Maria Kjällström.
Självklart har inte allting gått som på räls. En utmaning har varit att få till en kontinuerlig närvaro av vuxna från skolan.
– Det måste vara ett delat ansvar för att hålla ordning i matsalen. Det kan inte bara vila på köket. Med schemaläggning har vi lyckats till viss del, men inte hela vägen. Det svåra är att få med hela skolan på detta och sedan hålla i. Men med ständig dialog mellan skola och kök, så tror jag att det går, säger Linnea Olsson Lee.
Skolköket gör ibland små inköp för att få ihop till energibuffén. Trots det håller budgeten. Vissa grönsaker, som skolan nu får gratis från butiken, blir tillskott i skollunchens sallader. Mindre mat kastas. Det går ihop.
Två koncept i förening
Mariebergsskolan är en helt nybyggd högstadieskola med 420 elever. Matsalen är utformad enligt det koncept för måltidsmiljö som kom till genom prototypen på Rudsskolan. Efter avtal med ytterligare en livsmedelsbutik, har energibuffé införts även här. I den moderna skolrestaurangen ser man ett stort flöde av elever under dagen.
– Det går åt 350 energishots om dagen. Flera elever säger att de inte äter frukost hemma och att det här är bra när man är hungrig långt innan lunch, säger Linnea Olsson Lee.
– Det känns väldigt bra att skolan och samhället kan göra något bra tillsammans. Förutom att det gagnar eleverna, räddar vi ju också mat, säger Maria Kjällström.
