Appen och matlådan
Aktiva val bland fler rätter lockar fler elever att besöka matsalen. Överbliven mat säljs som klimatsmarta matlådor. Appen som skulle göra allting så enkelt lyser fortfarande med sin frånvaro, men idéerna har testats och lett till ökat elevinflytande, mindre matsvinn och nya idéer i Hofors.
”Äh, vi går till affären i stället. Hänger du med?”
I Hofors kommun är elevhälsa ett prioriterat område. Med bekymrade ögon har man sett hur allt för många elever struntar i att gå till matsalen. I stället lämnar de skolan och köper något för egna pengar. Det färggranna utbudet på butikens hyllor lockar. Inte sällan är det godis och läsk som hamnar på rullbandet.
– Särskilt fiskdagar är det många som inte kommer och äter. Grupptryck spelar stor roll. Om kompisen säger ”Jag går till affären”, är det lätt att följa med trots att man egentligen vill gå till matsalen, säger Sussie Ahlsén, måltidsutvecklare i Hofors kommun.
För elevernas skull måste trenden brytas. Livsmedelsverkets projekt, Ett nytt recept för skolmåltider, finansierat av Vinnova, kunde vara precis den katalysator som Hofors behövde för att finna en lösning på problemet. Kommunledningen höll med och ställde sig bakom en ansökan. Hofors kommun valdes sedan ut som en av fyra deltagare i projektet.
I Hofors arbetsgrupp jobbade måltidsavdelningen, skolan och elevhälsan tillsammans. I projektets kreativa inledningsfas identifierade de några arbetsområden som kunde leda till utveckling av skolmåltiderna i Hofors och samtidigt bidra till ett mer hållbart livsmedelssystem.
Elevinflytande i fokus
I huvudsak var det tonåringar som valde bort skollunchen. Det blev därför naturligt att rikta in sig på kommunens enda högstadieskola, Petreskolan, en 4–9-skola med cirka 450 elever.
I avsaknad av näringsriktig mat sätts både elevernas hälsa och skolresultat på spel. Den som överlever skoldagen med hjälp av godis och energidryck är inte klassrummets mest uppmärksamma elev, i synnerhet inte under eftermiddagen. Nummer ett var att få varenda elev att verkligen besöka matsalen. Väl där gällde det att få dem att äta mer och kasta mindre, men hur?
– Delaktighet, inflytande och en fungerande måltidsmiljö är alla viktiga faktorer för att elever ska vilja äta i skolan, det vet vi. Vår idé handlade i första hand om inflytande, säger Anders Bjerned, chef för elevhälsan i Hofors.
Vad Anders menar är något mer än de ganska begränsade påverkansmöjligheter som eleverna hade genom det traditionella matrådet De måste få uppleva inflytande på riktigt.
– Vi ville testa att låta eleverna själva välja vad de ville äta. Att få välja är både motiverande och stimulerande, säger Anders Bjerned.
Projektgruppens idé var att låta eleverna själva bestämma vad de ville äta kommande vecka. Lång framförhållning behövdes för att köket skulle hinna planera och beställa varor. För varje dag skulle det finnas ett utbud av fyra rätter att välja mellan. Hypotesen var att det aktiva valet skulle locka fler att komma till matsalen och i större utsträckning också äta upp sin portion med mindre tallrikssvinn som följd. Eleverna skulle också kunna ge köket feedback på rätter som de ätit.
En central fråga var naturligtvis om kökspersonalen skulle mäkta med att laga fyra olika rätter varje dag.
– Visst skulle det bli mer jobb, men samtidigt lagade vi ju också väldigt mycket specialkost och annan anpassad kost. Beroende på vilka fyra rätter som fanns att välja på, kunde behovet av att laga specialkost minska, säger Sussie Ahlsén som även har jobbat som kock på Petreskolan.
Men hur skulle det gå till i praktiken? Hur skulle över 400 elever smidigt kunna göra sina val? Och hur skulle måltidspersonalen kunna överblicka dem? En digital lösning såklart, en app! Det skulle vara enkelt för alla inblandade. I dag finns appar för allting. Nog måste det väl gå att hitta en även för detta ändamål.
Det blev en nödlösning istället
Egentligen fanns det ingen ände på vad man med tiden skulle kunna lägga in en app. Uppgifter om matsvinn, skolans recept, innehållsförteckning avseende gluten och andra allergener, tilltalande bilder, klimatpoäng för olika rätter …
– Vi hade sett en redan existerande mobilapp som hade mycket av det vi ville ha, men hos oss behövde vi en webbaserad app som eleverna kunde använda i sina chromebooks. Eleverna får ju inte använda mobiler i klassrummen här, säger Marie Johnson, kostchef i Hofors kommun.
Techföretaget bakom appen väckte först hopp om att det skulle gå att anpassa appen för webben men tog senare tillbaka sitt löfte. Det var nedslående nyheter för projektgruppen.
– Då gick musten faktiskt ur oss lite grand, säger Marie Johnson.
Att ge upp var dock inget alternativ. Idén om att låta eleverna välja mat måste testas. Kanske kunde de göra en enklare variant genom att anpassa ett digitalt verktyg som redan användes inom kommunen för att göra olika undersökningar. Det gick halvbra.
– Den som skriver i det verktyget är anonym. Det skulle alltså inte gå att se vilka elever som valt en speciell rätt eller om någon av alla dem som valt en viss rätt också har ett allergen, säger Marie Johnson.
I väntan på nya tekniska lösningar bestämde sig arbetsgruppen för att ändå testa sin idé med de medel som stod till buds. Alla elever i årskurs 4–9 fick välja vad de ville äta under två dagar veckan därpå. Köttbullar, vegetarisk chorizo, lasagne eller kycklingsallad? Chiligryta med nötkött, pannkakor, grönsaksbiffar eller kycklingsallad?
– De gjorde valen i sina chromebooks. Sedan fick vi helt enkelt skriva ut varje elevs val på papper. Sammanställa och räkna ihop fick vi göra manuellt. Totalt handlade det om 460 elever, säger Sussie Ahlsén som gjorde merparten av jobbet.
Kaos, lärdomar och positiva effekter
Att involvera eleverna på detta sätt visade sig ha effekt. De var mycket förväntansfulla inför att gå till matsalen och äta en rätt som de själva hade valt.
– De var väldigt ivriga, det märktes redan i kön utanför matsalen. Alla kom in och åt de där dagarna, säger Sussie Ahlsén.
Men när eleverna väl skulle ta för sig av maten blev det inte riktigt som det var tänkt.
– Maträtterna stod ju i en linje, som en enda buffé. Eleverna tog av allting och många hade nog glömt vad de hade valt. Vi tänkte att det skulle bli mindre tallrikssvinn, men det var ingen skillnad. De tog mycket på tallrikarna och orkade sedan inte äta upp. En del rätter tog slut. Vi lärde oss mycket av detta, säger Sussie Ahlsén.
– Det är ju så här varmhållningen på Petreskolan ser ut, som en enda lång linje. Med en station för varje rätt skulle det funka bra, men då måste vi först bygga om i matsalen, säger Marie Johnson.
Trots visst kaos var det ändå tydligt vad eleverna tyckte om konceptet.
– Vårt försök var ju väldigt litet, bara två dagar, men i elevenkäten såg vi att elevernas reaktioner var väldigt positiva. Fler hade ätit i matsalen dessa dagar och stämningen i matsalen upplevdes som mycket bra. Ändå var det precis samma mat som brukar serveras annars. Det här är absolut något att bygga vidare på, säger Anders Bjerned.
– Om vi någon gång får möjlighet att ta fram en fungerande plattform så tror jag att det här skulle fungera bra. Men då måste det finnas tid avsatt för att jobba med detta. Köket, eleverna och pedagogerna måste hjälpas åt med utformningen. Inte minst kökets synpunkter måste få komma säger Sussie Ahlsén.
Trots tekniska problem har testet i Hofors lett till bestående förändringar. I matsalen finns numera alltid två varmrätter, varav en vegetarisk, att välja på, och när matsalen är ombyggd kommer utbudet på salladsbordet att kompletteras med tillsatt protein. Eleverna har också fått större inflytande över menyn än tidigare.
– Genom elevrådet får vi till oss vilka vad eleverna önskar ha på menyn och vilka rätter de vill ta bort. Köket stryker de önskningar som inte fungerar, men de flesta är rimliga önskningar som det tas hänsyn till. Eleverna har också möjlighet att ge feedback på rätterna som serveras. Vi ser att antalet elever har ökat i matsalen, och det är vi glada för, säger Marie Johnson.
Hofors är en liten kommun med små resurser men projektet har blivit ett avstamp för att jobba vidare mot mer hållbara skolmåltider.
– Vi försöker göra våra gamla skolmatsalar från 70-talet lite trivsammare med små medel – utsmyckning, skiljeväggar och växter och sådant. Inom kort kommer vi också påbörja ett samarbete med den lokala butiken för att ta hand om bortsorterad frukt och andra varor som annars slängs. När detta är på plats ska vi testa erbjuda Petreskolans elever mellanmål för att de ska klara sig bättre genom skoldagen, säger Marie Johnson.
I projektet hade vi också en tredje idé som vi inte hann testa, men som vi inte släpper – att vi ibland ska äta utomhus för att eleverna ibland ska få äta i en annan miljö, säger Anders Bjerned.
Klimatsmart matlåda
Ett mål med Hoforsgruppens ursprungliga idé var att tallrikssvinnet skulle minska om eleverna själva fick välja. Ur ett hållbarhetsperspektiv var det minst lika viktigt att minska matsvinnet i köket. Detta skulle åstadkommas genom att frysa in all mat som blivit över i serveringslinjen i matlådor och sälja dem billigt på skolan. Även i den här delen skulle en app ha kunnat skapa mervärde, men det visade sig gå bra ändå.
– Tanken var att erbjuda elever, som kanske ska vidare till träning och andra aktiviteter efter skolan, att köpa lådor med bra mat för en liten peng som motsvarar råvarukostnaden. Det skulle vara ett bättre alternativ än dyr och onyttig snabbmat och kunde också bidra till utjämning av socioekonomiska skillnader, säger Marie Johnson.
– Vi bollade idén med socialnämnden som menade att socialförvaltningens medarbetare kanske kunde tipsa om den möjligheten i lämpliga lägen, säger Anders Bjerned.
Som offentlig verksamhet är möjligheten till marknadsföring begränsad. Information om matlådorna har gått ut till alla skolor men hittills har inte blivit någon rusning bland eleverna. Några av de äldre eleverna köper ibland, men i huvudsak är det skolans vuxna medarbetare som brukar köpa matlådor.
Och matsvinnet då? Oj, vad det har krympt!
– Nu tar vi hand om allting som är över, inte bara på Petreskolan utan i alla mottagningskök i skolor, förskolor och äldreomsorg. Allt detta slängdes ju förut. Och i tillagningsköket har vi blivit ännu bättre på att ta hand om alla små rester som inte går åt under dagen. För att minska svinnet har vi kontinuerligt ”kökets val ” på menyn. Det gillar eleverna, de älskar när de får välja, säger Sussie Ahlsén.
