Godkännande av tillsatser

Kundvagn mellan två butikshyllor

Bara godkända tillsatser får användas i maten vi äter. Innan en tillsats får användas måste den godkännas av EU-kommissionen. Det gäller för alla livsmedel såväl i Sverige som i hela EU.

De tillsatser som ingår i maten är inte farliga för oss. För att en tillsats ska bli godkänd får den nämligen inte innebära en risk för människors hälsa. Användningen av en tillsats får heller inte vilseleda konsumenten. Dessutom måste den anses nödvändig i livsmedlet och av värde för konsumenten.

Ett godkännande av en tillsats kan dessutom aldrig ges generellt. Varje tillsats godkänns för att användas i ett visst livsmedel eller i en viss grupp av livsmedel. Det betyder att den som vill använda en ny tillsats i maten, eller en tidigare godkänd tillsats till en ny livsmedelsgrupp, måste ansöka om godkännande hos EU-kommissionen.

Hur kontrollerade är tillsatserna?

För att en tillsats ska godkännas räcker det inte med att den är undersökt och testad på företagets egen forskningsenhet. För bedömning om livsmedelstillsatser kan innebära en risk för människors hälsa tar EU-kommissionen hjälp av den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, Efsa.

Efsa:s bedömning baseras på ett underlag som skickas in av den som producerar tillsatsen eller någon som vill börja använda tillsatsen. Underlaget ska innehålla en kemisk beskrivning av tillsatsen, information om hur tillverkningen går till, analysmetoder, hur den reagerar och vad den har för syfte i livsmedel. Ansökan ska även innehålla en beskrivning av varför tillsatsen behövs, hur den ska användas och uppgifter som gör det möjligt att bedöma om tillsatsens är skadlig eller inte.

Baserat på underlaget är det är sedan Efsa som bestämmer vilken nivå av ämnet som är säkert - det så kallade acceptabla dagliga intaget, ADI. Samtidigt uppskattar Efsa om detta ADI kan överskridas. Man utgår då även från i vilka livsmedel tillsatsen ska användas. Om ADI-värdet inte överskrids anses livsmedlet vara säkert.

Säkerhetsmarginal

För att pröva om tillsatserna kan vara skadliga görs studier på försöksdjur, till exempel råttor. Man utgår då från den högsta dos av ett ämne som försöksdjuren har fått i sig per dag under sin livstid, utan att ta skada. Denna dos kallas för nolleffektdosen. Nolleffektdosen uttrycks i mg/kg kroppsvikt och dag. För att få en betryggande säkerhetsmarginal tar man sedan som regel en hundradel av detta värde och får då ADI-värdet för människa.

Vissa tillsatser har ADI "not specified", vilket betyder att det inte finns någon risk för människors hälsa vid normal användning i livsmedel. Det rör sig ofta om tillsatser som är "självbegränsande". Det är sådana livsmedel som inte går att äta om tillsatsen tillförs i för stor mängd. Om man till exempel tillsätter för stor mängd äppelsyra så blir livsmedlet för surt.

Kombinationseffekter

När tillsatser bedöms diskuterar Efsa även om det finns en hälsorisk när flera olika tillsatser används samtidigt. Detta kallas kombinationseffekter (eller ibland cocktaileffekter). Livsmedelsverket och Efsa är väl medvetna om att kombinationseffekter i enstaka fall kan förekomma och arbetar aktivt för att öka kunskapen inom detta område.

Kombinationseffekter är alltid svåra att bedöma, det gäller inte bara för tillsatser utan även för exempelvis kemiska ämnen eller föroreningar i vår miljö. Man tar hänsyn till möjliga kombinationseffekter när tillsatserna utvärderas så långt det är möjligt. De flesta tillsatser som blandas i livsmedel har olika effekter i kroppen och risker för kombinationseffekter är då små.

Hur går godkännandet av en tillsats till?

När EU-kommissionen får in en ansökan om godkännande för en ny livsmedelstillsats hamnar ärendet först hos Efsa som bedömer om tillsatsen är säker eller inte. Efter att Efsa har sagt sitt överväger kommissionen, tillsammans med experter från alla EU-medlemsländer, om tillsatsen ska godkännas. De tar då hänsyn till Efsa:s bedömning, om det finns ett tekniskt, risk för felaktig användning och fördelar för konsumenten.

Om tillsatsen anses lämplig att använda tar kommissionen fram ett förslag till möjligt godkännande som presenteras för omröstning vid Ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa (SKLD). Om SKLD stödjer förslaget läggs det fram för rådet och Europaparlamentet. De kan dock besluta att inte godkänna förslaget om de inte anser att de villkor för användning som fastställts i EU-lagstiftningen är uppfyllda.

Senast granskad 2017-01-17