Läkemedelsrester

Kan de läkemedel som djur ätit finnas kvar i köttet, mjölken och äggen? I Sverige visar kontrollen att vi får i oss mycket små mängder läkemedelsrester med maten. Den mängd som får finnas kvar i köttet, mjölken, fisken eller honungen innebär ingen risk för hälsan.

Livsmedel från djur som behandlats med läkemedel, fodertillsatser eller biocider kan innehålla rester av olika ämnen. Några exempel på grupper av läkemedel, fodertillsatser och biocider är:

  • Läkemedel - antibiotika mot infektioner, medel mot parasiter, hormoner, antiinflammatoriska medel, bedövningsmedel och vacciner.
  • Fodertillsatser - bland annat koccidiostatika, som används förebyggande mot tarmparasiter, så kallade koccidier.
  • Biocider - används mot flugor och insekter och som desinfektionsmedel, till exempel för att doppa kons spenar efter mjölkning.

Hur vet man att maten inte innehåller skadligt mycket läkemedelsrester?

För att skydda konsumenterna finns det regler för hur mycket rester som får finnas kvar i maten från ett visst läkemedel. Livsmedelsverket tar regelbundet stickprov i slakten, i mjölk, ägg, fisk och honung för att se om det finns rester av läkemedel i livsmedlet. Det görs också inom andra EU-länder.

Reglerna säger också att när ett djur behandlats med läkemedel får man inte ta ägg eller mjölk eller slakta det förrän resterna av läkemedlet är så små att de inte är en hälsorisk.

Dessutom är det förbjudet inom EU att använda antibiotika och hormoner för att djur ska växa snabbare.

Hur mycket får vi i oss?

I Sverige får vi i oss mycket små mängder läkemedelsrester med maten. De prover Livsmedelsverket tagit i kontrollen under de senaste åren visar att halterna av läkemedelsrester är mycket låga och under de högsta halter som kan accepteras.

Under 2013 undersökte Livsmedelsverket omkring 5000 svenska prover från levande djur och livsmedel från djur. Proverna analyserades för att hitta rester av förbjudna ämnen, ämnen som gör att djur växer fortare och även tillåten medicin.

Är det farligt att få i sig läkemedelsrester?

Den mängd som får finnas kvar i köttet, mjölken, fisken eller honungen innebär ingen risk för hälsan. Risken för allergiska reaktioner efter att ha ätit kött eller druckit mjölk från djur som behandlats med antibiotika är liten.


Fördjupning

Varför används läkemedel?

Läkemedel används för att

  • förebygga, lindra och bota sjukdomar hos djur
  • bevara och öka produktionskapaciteten hos djuren
  • förhindra överföring av infektioner från djur till människa.

Som livsmedelsproducerande djur räknas huvudsakligen nöt, svin, får, get, hästdjur, ren, hjort, fisk, skaldjur, bin och fjäderfä inklusive struts.

I djurproduktionen används också

  • biocider, till exempel spendoppningsmedel och medel för behandling av ektoparasiter inklusive mygg och flugor
  • fodertillsatser till livsmedelsproducerande djur, till exempel coccidiostatika till kycklingar.

Vilken typ av läkemedel används?

De läkemedel som används är framförallt antibiotika, antiparasitära läkemedel, hormoner, glukokortikoider, antiinflammatoriska medel, muskelavslappande medel, smärtstillande medel, bedövningsmedel samt vacciner.

Godkännande av läkemedel

Ansvaret för läkemedel till djur delas mellan flera myndigheter:

  • Läkemedelsverket godkänner läkemedel till djur samt bedömer karenstider för läkemedel till livsmedelsproducerande djur. Vissa läkemedel godkänns gemensamt inom EU av Europeiska läkemedelsverket (EMA).
  • Jordbruksverket fattar beslut om hur läkemedel får användas.
  • Livsmedelsverket ansvarar för kontroll av läkemedelsrester i mat.
  • Livsmedelsverket ansvarar för bestämmelser som rör livsmedelssäkerhet när det gäller läkemedel som inte är godkända och bedömer karenstider för biocider.
  • Kemikalieinspektionen godkänner biocider till djur.
  • Jordbruksverket är samordnare när fodertillsatser godkänns gemensamt inom EU.

Gränsvärden

Läkemedel är avsedda att ge en viss effekt hos det djur som behandlas. Den som äter mat från djur som behandlats skulle i princip kunna känna av samma effekter om resthalten är för hög.

För att skydda konsumenten finns det gränsvärden för läkemedelsrester i livsmedel. De kallas Maximum Residue Limit (MRL). Dessa är gemensamma inom EU för alla läkemedel som används till livsmedelsproducerande djur.

När man bedömer gränsvärdet måste man känna till hur läkemedlet tas upp, fördelas, bryts ner och utsöndras i djurkroppen. Det kan för en substans vara olika för olika vävnader inom samma djurart, exempelvis högst resthalt i lever och minst i muskel.

Gränsvärden (MRL) beräknas för lever, njure, muskel, fett, mjölk, ägg och honung. De läkemedelsrester som en person får i sig med maten, beräknat på en daglig konsumtion av 300 gram muskel, 100 gram lever, 50 gram njure, 50 gram fett, 1,5 liter mjölk och 100 gram ägg, ska inte överstiga värdet för det så kallade acceptabla dagliga intaget (ADI) för substansen. Gränsvärdena används som redskap vid kontroll av läkemedelsrester

Karenstider

För att undvika att gränsvärdet överskrids finns det karenstider. Karenstiden är den tid i dygn efter sista behandlingstillfället som det tar för läkemedlet och dess nedbrytningsprodukter att utsöndras från djuret så att maten blir säker.

Karenstider bedöms för slakt av djur och för mjölk och ägg för varje preparat och för varje djurslag som preparatet ska användas till.

För att kunna bedöma hur lång karenstiden ska vara krävs resthaltsstudier utförda med det aktuella preparatet. Dessa ska visa hur substansen utsöndras. Studierna utförs med den högsta rekommenderade dosen och under den längsta behandlingstiden som preparatet är avsett att ges.

Behandlingsrekommendationerna anges i en produktresumé (SPC) för preparatet på Läkemedelsverkets hemsida (se länk längst ner på sidan) men även i FASS vet som är företagens informationsskrift.

Kaskadprincipen

Kaskadprincipen innebär att en veterinär på eget ansvar, i enskilda fall, får förskriva preparat som

  • inte är godkända för djurslaget i fråga
  • använder en annan dos för ett godkänt preparat
  • använder ett annat administreringssätt än det som godkänts för preparatet
  • använder preparat som inte är godkända i Sverige men i annat EU land, human preparat eller preparat som är tillverkade på apotek (till exempel tempore).

Kaskadprincipen får bara användas om substansen finns upptagen i listan över MRL - Kommissionens förordning 37/2010/EU (se länk längst ner på sidan).

Veterinären ska, när produkterna är avsedda som människoföda, ange en karenstid på minst

  • 28 dygn för slakt
  • 7 dygn för mjölk
  • 7 dygn för ägg för human konsumtion.

Speciella regler för häst

För häst finns det speciella bestämmelser:

  1. I första hand använder man registrerat preparat för häst.
  2. Därefter kan kaskadprincipen användas.
  3. Dessutom har EU-kommissionen tagit fram en lista med substanser som anses nödvändiga för häst men där man inte bedömt MRL (se länk längst ner på sidan). För dessa substanser ska en karenstid på 6 månader tillämpas.

Dessutom kan hästar undantas från livsmedelsproduktionen genom att det anges i hästens pass att den inte får användas som livsmedel. I detta fall kan den behandlas med alla preparat.

Förbrukning av läkemedel

Förbrukningen av läkemedel har i de flesta fall sjunkit kraftigt sedan 80-talet. Ett exempel är antiobiotika. För 30 år sedan användes cirka 50 000 kg antibiotika varje år, i dag ligger siffran på drygt10 000 kg.

Statistik över hur mycket läkemedel som förbrukas till livsmedelsproducerande djur finns på Jordbruksverkets webbplats. Där finns också jämförelser med andra länder inom EU.

Senast granskad 2016-05-13