Konsekvensanalys av miljöaspekterna i nordiska näringsrekommendationer på remiss

2024-02-28

Nu välkomnas synpunkter på en preliminär rapport från Livsmedelsverket. I rapporten beskrivs hur livsmedelsproduktionen i Sverige och miljö skulle kunna påverkas av att miljöaspekter har tagits med i de Nordiska Näringsrekommendationerna 2023. Rapporten bygger på en modellstudie som gjorts av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Mistra Food Futures på uppdrag av Livsmedelsverket. Remissen sker inför att Livsmedelsverket ska lämna sitt svar på ett regeringsuppdrag den 30 april.

Livsmedelsverket fick i juni 2023 ett tvådelat uppdrag av regeringen: att beskriva vilka konsekvenser det kan få att miljöhänsyn, som en extra aspekt utöver hälsoeffekter, har vägts in i de Nordiska Näringsrekommendationerna (NNR) 2023, samt att uppdatera de svenska kostråden.

För att svara på den första delen i uppdraget har Livsmedelsverket gett SLU och Mistra Food Futures i uppdrag att utifrån olika scenarier belysa möjliga konsekvenser för svensk livsmedelsproduktion och olika miljöaspekter, bland annat växthusgasutsläpp och biologisk mångfald. SLU/Mistra Food Futures rapport publiceras som ett självständigt vetenskapligt underlag.

I en rapport sammanfattar Livsmedelsverket SLU/Mistra Food Futures analys och drar slutsatser om de mest troliga konsekvenserna. Det är Livsmedelsverkets rapport som nu går på remiss. Remissen är öppen till den 20 mars.

I regeringsuppdraget ingår att analysera skillnaden mellan det NNR rekommenderar för hälsan jämfört med det NNR rekommenderar för miljön. För de flesta livsmedelsgrupper är det ingen eller mycket liten skillnad mellan det NNR rekommenderar av hälsoskäl och när även miljöskäl vägs in. Den grupp där det finns en viss skillnad är rött kött. Av hälsoskäl rekommenderas högst 350 gram rött kött per vecka. Den miljöbaserade rekommendation är att konsumtionen bör vara lägre än så. Eftersom det finns denna skillnad för rött kött har effekten av en förändrad konsumtion av rött kött modellerats av SLU/ Mistra Food Futures. Övriga livsmedelsgrupper har inte modellerats.

Utifrån SLU/Mistra Food Futures modellstudier är Livsmedelsverkets bedömning att integreringen av miljö och klimat i NNR inte väntas få någon större påverkan på svensk livsmedelsproduktion eller miljön. En central anledning är att de rekommendationer i NNR som baseras på både miljö- och hälsoeffekter i de allra flesta fall ligger nära det som rekommenderas baserat enbart på hälsoeffekter.

Livsmedelsverket har under processen haft dialog med Jordbruksverket samt med livsmedelsbranschen för att besvara frågor och inhämta synpunkter.

Om regeringsuppdraget

Det tvådelade regeringsuppdraget innebär att

  1. beskriva konsekvenser av att miljöhänsyn, som en extra aspekt utöver hälsoeffekter, har vägts in i de Nordiska Näringsrekommendationerna (NNR) 2023. I uppdraget ska effekter på den svenska livsmedelsproduktionen analyseras, liksom påverkan på utsläpp av luftföroreningar och växthusgaser, biologisk mångfald och djurvälfärd. Uppdraget ska redovisas senast 30 april.
  2. uppdatera de svenska kostråden. I arbetet ingår att bland annat beakta ett kostmönster som främjar en stärkt försörjningsförmåga av livsmedel i kris och krig samt bidrar till livsmedelsstrategins mål om en ökad livsmedelsproduktion. Arbetet ska genomföras under 2024.