Dricksvattenrapportering enligt drickvattendirektivet
Enligt det nya dricksvattendirektivet (2020/2184) ska det finnas nationella, samlade data över dricksvattenkvalitet och hälsorelaterade incidenter. Du som dricksvattenproducent kan bidra genom att lämna uppgifter som behövs för rapporteringen.
Enligt artikel 18.1 (c), (d) och (e) i dricksvattendirektivet (2020/2184) finns det krav om att medlemsstaterna ska sammanställa och rapportera data över olika områden. Syftet är att få en övergripande bild på EU-nivå över vilka risker samt vilken dricksvattenkvalitet som finns bland medlemsstaterna. Livsmedelsverket är ansvarig myndighet för att utföra rapporteringen till Europiska miljöbyrån (EEA).
De områden som varje medlemsstat ska samla in och sammanställa data om är:
- c) Information om övervakningsresultat, i fall de parametervärden som anges i del A och B i bilaga I i direktivet överskrids, samt information om de avhjälpande åtgärder som vidtagits i enlighet med artikel 14 i nämnda direktiv.
- d) Information om dricksvattenrelaterade incidenter som har orsakat en potentiell risk för människors hälsa. Det gäller incidenter som varat i mer än tio dagar i rad och drabbat minst 1 000 personer. Lämnade uppgifter ska även ange orsakerna till dessa incidenter och vilka avhjälpande åtgärder som vidtagits i enlighet med artikel 14 i det nämnda direktivet.
- e) Information om alla undantag som beviljats i enlighet med artikel 15.1, inbegripet den information som föreskrivs i artikel 15.2 i det nämnda direktivet.
Rapporteringskrav fanns också i det tidigare dricksvattendirektivet (98/83/EG). Då skedde den vart tredje år. Den sista rapporteringen enligt det tidigare direktivet gäller för perioden 2020-2022 och ska utföras tillsammans med rapporteringen för 2023 enligt det nya dricksvattendirektivet (2020/2184). Till del kommer insamlande av data för såväl det förra och det nya direktivet alltså att ske parallellt. Texten på denna sida gäller dock bara rapportering av data för det nya dricksvattendirektivet.
Vem ska rapportera till Livsmedelsverket och för vilka anläggningar?
De dricksvattenproducenter som har en eller flera registrerade anläggningar som producerar eller tillhandahåller mer än 10 kubikmeter/dygn samt har ansvar för att utföra provtagningar på dricksvatten hos användare enligt ett fastställt undersökningsprogram, berörs av datainsamlingen. Dessa producenter har redan tillgång till de uppgifter som direktivet kräver, men data ska bara lämnas för de anläggningar som uppfyller nämnda kriterier.
Livsmedelsverket kommer också att kontakta de producenter vars anläggningar omfattas av dricksvattenrapporteringen.
Vad innehåller rapporteringen?
Rapporteringen till Livsmedelsverket består av fyra delar:
- Information om vattenförsörjningsområden bland annat information om total producerad/tillhandahållen volym av dricksvatten och antal personer i det försörjda området. Denna information kallar vi ”grunddata” (se länk och mer information nederst).
- Information om utförda undersökningar på dricksvatten hos användare, exempelvis undersökningsfrekvens för vissa parametrar enligt det fastställda undersökningsprogrammet. Denna information är en del av rapporten ”rapporteringsdata” (se information nedan).
- Information om dricksvattenkvalitet. Information om överskridanden från de föreskrivna gränsvärden, och information om avhjälpande åtgärder som vidtagits vid överskridanden. Även detta ingår i rapporten ”rapporteringsdata”.
- Information om dricksvattenhälsorelaterade incidenter som varade 10 dagar i rad och påverkade mer än 1000 personer. Detta är en del av rapporten ”rapporteringsdata”.
Är dricksvattenrapportering obligatorisk?
Nej, i nuläget är rapporteringen frivillig. Det finns ett förslag om att införa rapporteringsskyldighet för den som producerar dricksvatten eller tillhandahåller dricksvatten från en distributionsanläggning men det är inte beslutat än. Livsmedelsverket uppmuntrar dock så många som möjligt att delta för att göra rapporteringen så fullständig och rättvisande som möjligt.
Varför är det viktigt att dricksvattenrapportering utförs?
Dricksvattendirektivet bygger på en riskbaserad metod som innehåller tre komponenter:
- Riskbedömning och riskhantering avseende tillrinningsområdena för uttagspunkter.
- Riskbedömning och riskhantering i försörjningssystemet.
- Riskbedömning och riskhantering avseende fastighetsinstallationer.
Den riskbaserade metoden ökar säkerheten på dricksvatten genom att identifiera, bedöma och hantera risker i hela produktionskedjan från källan till kran.
Dricksvattenrapporteringen redovisar effekten av den riskbaserade metoden för försörjningssystemet. Uppgifterna ger en överblick över Sveriges dricksvattenkvalitet och vilka utmaningar och frågeområden som behöver särskilt fokus.
Hur och när ska rapporteringen ske?
Rapporteringen består av två delar med olika uppgifter och tidsram:
Rapportering av grunddata
Här anger du grundläggande information om din dricksvattenanläggning, till exempel totalt antal personer som anläggningen försörjer. Mallen du ska fylla i, "Grunddata till SLV" (excelfil) läggs upp senare på denna sida.
Fyll i den med de uppgifter som efterfrågas. Du får en rapporteringskod för din berörda anläggning/anläggningar via e-post av i god tid innan deadline.
Rapportering av rapporteringsdata
Här anger du data om dricksvattenkvalitet och hälsorelaterade incidenter, till exempel totalt antal producerad/tillhandahållen volym (kubikmeter/dygn), överskridanden från föreskrivna gränsvärden och de avhjälpande åtgärder som vidtagits.
Mallen du ska fylla i, ”Rapporteringsdata till SLV” (excelfil), läggs upp senare på denna sida. Du ska använda samma rapporteringskod som är kopplad till din anläggning och som du fick inför tidigare rapportering.
Kontakt vid frågor
Hör gärna av er om ni har några frågor till dropp@slv.se eller kontakta statsinspektör Nabil Yousef, 018-175500 (växel)
