Närings- och hälsopåståenden

Här får du veta hur företag får använda närings- och hälsopåståenden om livsmedel.

Vad är närings- och hälsopåståenden?

Närings- och hälsopåståenden är frivillig information som du som livsmedelsföretagare kan använda om du vill informera konsumenterna om att ett livsmedel är särskilt nyttigt.

I näringspåståenden informerar man om innehållet i produkten och i hälsopåståenden informerar man om effekter på hälsan.

Närings- och hälsopåståenden rör all presentation och marknadsföring av ett livsmedel genom till exempel märkning på förpackningen, annonser, reklam, muntlig information vid försäljning och internet. Även om fördelarna bara antyds, genom till exempel bilder, räknas de som näringspåståenden eller hälsopåståenden.

Det finns tydliga regler för hur närings- och hälsopåståenden ska skrivas och vilka krav livsmedlet måste uppfylla för att företag ska få använda sådana påståenden. Livsmedlet måste till exempel ha en viss mängd av det utpekade ämnet och ibland behövs vissa tilläggstexter.

Du får bara göra närings- och hälsopåståenden som är godkända av EU-kommissionen.

Näringsvärdet måste anges

Om du gör ett närings- eller hälsopåstående om ett livsmedel måste du ange halten av näringsämnet i märkningen.

Alla livsmedel måste ha en näringsdeklaration med viss fakta. Det är bara vissa ämnen som får tas upp i näringsdeklarationen (till exempel fett, kolhydrat, protein eller fiber). Om näringsämnet du vill göra ett påstående om är ett sådant som ingår i en näringsdeklaration ska det bara anges där.

Om näringsämnet inte får ingå i näringsdeklarationen, ska du ange näringsämnets halt i nära anslutning till den.

För kosttillskott anger du halten intill övrig obligatorisk information för märkning av kosttillskott.

Livsmedelsverkets kostråd

Näringspåståenden

Näringspåståenden är information som du som livsmedelsföretagare får göra om du särskilt vill lyfta fram innehållet av ett näringsämne i ett livsmedel. Det kan vara att livsmedlet har extra mycket av ett näringsämne vi behöver få i oss, som protein, fiber eller ett vitamin. Det kan också vara att produkten innehåller mindre av ett ämne som vi behöver minska på, som mättat fett eller socker.

Exempel på näringspåståenden är:

  • Lågt innehåll av salt
  • Proteinkälla
  • Lätt/Light
  • Naturligt rik på fiber

Tillåtna näringspåståenden

Det finns ett begränsat antal godkända näringspåståenden och alla är listade i bilagan till förordning (EG) nr 1924/2006. Påståendena ska formuleras som det står i bilagan och livsmedlet måste innehålla den mängd av näringsämnet som anges. Det går inte att som livsmedelsföretag ansöka om nya näringspåståenden.

Nyckelhålet är en symbol för näringspåståenden

Ett annat sätt att informera om nyttigt innehåll i ett livsmedel är att använda nyckelhålsmärkningen. Nyckelhålet ärgodkänt som symbol för näringspåståenden.

Hälsopåståenden

Bara godkända hälsopåståenden får användas

Alla hälsopåståenden måste godkännas av EU-kommissionen. Ett hälsopåstående godkänns om Efsa, den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, har sett att bevisen för hälsoeffekten är tydliga.

Alla godkända och icke godkända hälsopåståenden finns i EU-kommissionens register över hälsopåståenden. Här anges också vilka mängder av det hälsofrämjande ämnet som krävs som ger effekten liksom eventuella krav på särskild märkning.

Hälsopåståenden riktar sig till friska personer. Du kan göra hälsopåståenden om effekter på funktion, utveckling och hälsa hos vuxna, men du kan också göra hälsopåståenden om effekter på barns utveckling och hälsa. Dessutom kan du göra hälsopåståenden om minskad sjukdomsrisk. Det är viktigt att veta att minskad sjukdomsrisk inte är detsamma som att förebygga, lindra eller bota sjukdom, eftersom sådana påståenden bara får göras om läkemedel.

Ett hälsopåstående måste utformas med den ordalydelse som godkänts av EU-kommissionen och som står i registret. Det beror på att godkännandet gäller just den hälsoeffekt som ordalydelsen anger och som är vetenskapligt bevisad.

Enklare uttryck - allmänna hälsopåståenden

De godkända hälsopåståendena är väldigt specifika och inte alltid så lätta att ta till sig för konsumenter. Anledningen är att den bevisade effekten ska framgå på ett så korrekt sätt som möjligt.

Du som företagare kan formulera dig enklare genom ett så kallat allmänt påstående. Då måste du också ange det hälsopåstående som är godkänt för motsvarande effekt och göra en tydlig koppling mellan påståendena, till exempel med en asterisk. Det allmänna påståendet måste också stämma överens med det godkända specifika.

Exempel på allmänna påståenden är ”immun”, ”mage” eller ”antioxidant”, som alla har godkända hälsopåståenden som du kan kombinera det allmänna påståendet med.

Uttrycket ”probiotika” är inte tillåtet att använda eftersom det är ett allmänt påstående som inte har ett motsvarande godkänt hälsopåstående.

Mindre förenklingar i godkända hälsopåståenden

Det finns också ett visst utrymme för flexibilitet i hur man formulerar ett godkänt hälsopåstående.

Exempelvis kan hälsopåståendet "X bidrar till immunsystemets normala funktion” ändras till "X upprätthåller immunsystemets normala funktion”, som betyder samma sak.

Men det kan inte ändras till "X stimulerar eller optimerar immunsystemets normala funktion", eftersom det anger en starkare effekt än vad som är tillåtet.

Nya hälsopåståenden och ensamrätt

Efsas granskning av de vetenskapliga bevisen

EU-kommissionen fattar besluten om godkännande eller icke godkännande av ansökningar om nya hälsopåståenden. Innan dess har Efsa, den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, granskat de vetenskapliga bevisen för hälsoeffekter som givits i ansökan.

Efsa utvärderar om hälsopåståendet har tillräckligt vetenskapligt stöd och om påståendet är fördelaktigt för målgruppen, till exempel barn. De uppskattar om den mängd livsmedel som krävs för att uppnå hälsoeffekten kan ätas som en del av en daglig kost.

När Efsa har granskat en ansökan görs ett uttalande i en så kallad opinion. Det är detta uttalande som EU-kommissionen bland annat utgår ifrån när de fattar sitt beslut om ansökan.

Övrig information som måste följa hälsopåståenden

Om du ska göra ett hälsopåstående om ett livsmedel måste du i märkningen också ta med följande information:

  1. Ett uttalande om vikten av en mångsidig och balanserad kost och en hälsosam livsstil.
  2. Den mängd livsmedel och det konsumtionsmönster som krävs för att den påstådda gynnsamma effekten ska uppnås.
  3. I de fall det är aktuellt, en varning riktad till personer som bör undvika att använda produkten.
  4. En lämplig varning i fråga om produkter som vid överdriven konsumtion kan utgöra en hälsorisk.

Hälsopåståenden om botanicals - växter och växtextrakt

Botanicals är det engelska samlingsnamnet för hela växter, delar av växter och växtextrakt. De förekommer ofta i kosttillskott för att ge en positiv effekt på hälsan och många företag vill göra hälsopåståenden om de här livsmedlen.

Det finns ett antal hälsopåståenden om botanicals som ännu inte har utvärderats av Efsa och inget beslut om godkännande eller icke-godkännande har fattats av EU-kommissionen. Det beror på att EU-kommissionen anser att dessa ämnen utgör ett särfall och ännu inte bestämt hur de ska hanteras. Behandlingen av ansökningarna väntar tills det finns ett beslut kring hanteringen.

Enligt övergångsreglerna i förordning (EG) nr 1924/2006 får dessa hälsopåståenden användas på företagets ansvar tills EU-kommissionen fattat ett beslut. Det ansvaret innebär att följa vissa krav.

Hälsopåståendet måste:

  • vara på Efsas lista över icke utvärderade hälsopåståenden (pending risk managers’ decision)
  • ha god vetenskaplig bevisning för hälsoeffekten
  • stämma överens med det inskickade hälsopåståendet, men uttryckas specifikt för den hälsoeffekt som bevisats
  • gälla för samma botanical, eller grupp av botanicals, som företaget har i sitt livsmedel.

Gränsen mellan livsmedel och läkemedel

Ibland är det svårt att avgöra om en produkt ska räknas som läkemedel istället för livsmedel. Det kan, förutom produktens ingredienser och halt, även bero på vilka påståenden som görs om produkten.

Påståenden om att bota, lindra eller förebygga sjukdom är alltid medicinska och får bara göras om läkemedel.

Att tala om minskad risk för sjukdom, bland en av många sjukdomsrisker, får man göra om livsmedel ifall de är godkända och förtecknade i EU-kommissionens register över hälsopåståenden.

Senast granskad 2020-12-29