Så spårar man smitta

Om du tror att du blivit matförgiftad är det viktigt att anmäla det till miljö- och hälsoskyddskontoret i kommunen så snabbt som möjligt. På det sättet kan du hindra att fler blir sjuka. Om kommunen misstänker att det rör sig om en gemensam smittkälla för flera anmälningar startar det viktiga, men också ofta svåra, spårningsarbetet. Här beskriver vi hur arbetet med att spåra smitta kan gå till.

Att spåra smitta vid ett matförgiftningsutbrott är ofta svårt. Arbetet börjar ofta med några grundläggande frågor:

  • Kommer smittan verkligen via maten eller dricksvatten?
  • Vilken mat kan det i så fall röra sig om?

Om man misstänker att det är mat som orsakat utbrottet gäller det att försöka ta reda på vilken mat det är. Ett sätt är att smittskyddsläkarna frågar de drabbade vad de ätit eller druckit.

Ofta kan det vara svårt att komma ihåg vad man åt för flera veckor sedan. Men ibland händer det att det finns matrester kvar som går att analysera - det förenklar arbetet för alla som deltar i spårningen.

Smittspårningen startar

De som spårar smitta pratar om "utbrott". För att en matförgiftning ska betraktas som ett utbrott ska det finnas minst två sjuka personer och dessutom skäl att misstänka en gemensam smittkälla. Antalet sjuka vid ett utbrott kan variera mycket, från några få till flera hundra personer.

För att starta smittspårningsarbete behövs oftast anmälningar från fler än en person. Men om ett enstaka fall bedöms vara särskilt allvarligt finns det ändå anledning att börja spåra smittan.

Så här kan spårningsarbetet gå till -  exempel

En kommun blir inom kort tid kontaktad av tre olika sällskap. De har drabbats av diarréer och magsmärtor efter att ha ätit buffémat på samma restaurang. Kommunen åker ut till restaurangen och tar prov på livsmedel och ställer frågor till personalen.

Smittskyddssjuksköterskan på smittskyddsenheten i regionen gör fördjupade intervjuer med de drabbade för att ta reda på vilka rätter som alla ätit. Många har ätit av en viss sås. Kommunen skickar prov av såsen till ett laboratorium för analys. Det visar sig att provet innehåller salmonella av samma typ som de insjuknade smittats av.

Olika typer av utbrott

Det finns två typer av utbrott:

  • De som drabbas insjuknar ungefär samtidigt, till exempel om de ätit av samma mat på en restaurang, på en fest, i en skolmatsal eller på en bussresa. Det kan också vara om de druckit förorenat dricksvatten från en och samma dricksvattenproducent eller vattentäkt.
  • De som drabbas insjuknar under en längre tid. Sådana utbrott orsakas i regel av livsmedel som har lång hållbarhet, till exempel lagrade dessertostar, kryddor och charkprodukter. Enstaka personer drabbas åt gången och sjukdomsfallen kan vara spridda över hela landet, ibland även i flera länder. Det kan därför det ta längre tid att upptäcka att det är frågan om ett utbrott.

Anmäl alltid matförgiftningar

Misstänker du att du har blivit matförgiftad av mat eller dricksvatten? Kontakta miljö- och hälsoskyddskontoret eller motsvarande i din kommun. En snabb anmälan kan hindra att andra blir sjuka.

Om matförgiftningar anmäls och utreds blir det också möjligt att ta reda på orsakerna till utbrotten och därmed få mer kunskap om hur de kan förebyggas.

Fördjupning

Myndigheternas roll

Kommunen

Det är kommunen, den kommunala miljö- och hälsoskyddsnämnden eller motsvarande, som ansvarar för smittspårningsarbetet I arbetet ingår att:

  • ta emot anmälningar om misstänkta matförgiftningar,
  • utreda eventuella utbrott genom att intervjua drabbade,
  • genomföra inspektioner, ta prov på misstänkta livsmedel eller dricksvatten och skicka för analys.

I arbetet att spåra smitta har kommunen ett nära samarbete med smittskyddsenheten i sin region (före detta landsting).

Smittskyddsenheten

I varje län (region/landsting) i Sverige finns smittskyddsenheter som ansvarar för frågor om smittskydd. Vid smittskyddsenheterna finns smittskyddsläkare som bland annat arbetar med information om och förebyggande åtgärder mot smittsamma sjukdomar, spårning av smittkällor samt utredning av utbrott. Det är oftast personer vid smittskyddsenheterna som intervjuar sjuka personer om vad de ätit och druckit i de fall livsmedel och dricksvatten misstänks vara orsaken till ett utbrott.

Andra myndigheter och aktörer

Beroende på hur stort utbrottet är och vilken bakterie, virus eller parasit som orsakat det samarbetar ofta kommunen och smittskyddsenheten med andra myndigheter. Därför deltar ibland även Livsmedelsverket, Folkhälsomyndigheten, Statens veterinärmedicinska anstalt och länsstyrelser i utbrottsutredningar och smittspårning.

Livsmedelsverkets roll är främst att stödja kommunerna i arbetet bland annat genom att svara på frågor om provtagning och analys, bedöma företagens åtgärder vid utbrott samt samordna spårning av ett visst livsmedel hela vägen ner till producentledet. Livsmedelsverket är också kontaktpunkt för EU:s varningssystem RASFF (Rapid Alert System for Food and Feed – livsmedel och foder) samt för att kommunicera med andra länder när de berörs av utbrottet.

Företagens roll

När myndigheterna har konstaterat vilket livsmedel som är misstänkt för utbrottet sätter själva spårningen igång. Involverade företag måste samverka med myndigheterna under smittspårningsarbetet. Bland annat ska de kunna tala om vilka företag som har levererat produkter till dem och vilka företag de själva har levererat produkter till. Varje led i livsmedelskedjan - odling, transporter, förädling och försäljning - ska gå att följa.

Om ett företag vet, eller misstänker, att de har importerat, producerat och/eller distribuerat livsmedel som inte är säkra måste dessa tas bort från marknaden, de får inte säljas. Företaget ska också omedelbart informera den myndighet som kontrollerar deras verksamhet om den osäkra produkten.

Handbok för utredning

Det finns en handbok för utredning av utbrott. Den vänder sig till personer som arbetar inom livsmedelskontrollen, smittskyddsenheter och andra myndigheter.

Handboken beskriver i detalj olika myndigheters och andra aktörers roll när det inträffar ett utbrott som misstänks vara orsakat av livsmedel eller dricksvatten. Den ger även råd och kunskaper för hur smittspridning effektivt kan stoppas samt bidrar till en säkrare livsmedelshantering.

Senast granskad 2019-08-30