Mjölk och laktos

Det är viktigt att skilja på allergi mot mjölkprotein och laktosintolerans. Mjölkproteinallergiker reagerar på proteinerna i mjölken och måste utesluta all sorts mat med mjölk i. Vid laktosintolerans orsakar mjölksocker, laktos, magbesvär. Laktosintoleranta behöver begränsa intaget av mjölkprodukter.

Allergi mot mjölkprotein

 Mjölkproteinallergi är ett allvarligt tillstånd, där även små mängder mjölkprotein kan var tillräckligt för att en svår allergisk reaktion ska utlösas. Mjölkallergi kan även ge symtom som astma, kräkningar och hudreaktioner. Vid allergi mot mjölk reagerar man på proteinerna i mjölken. Kaseiner och vassleproteinerna laktoglobulin och laktalbumin är de proteiner som förekommer i högst koncentration i mjölk. Allergiker kan reagera mot ett eller flera av dessa mjölkproteiner. Även andra proteiner i mjölk har satts i samband med allergiska reaktioner.

Mjölk är en mycket vanlig ingrediens och förekommer ofta i livsmedel som konditorivaror, matbröd, maränger, potatisgratänger, patéer, leverpastej, köttbullar, korv, såspulver, pannkakor, omelett, vaniljkräm, färdiglagade rätter, konfektyr, mörk choklad och nougat. Mörk choklad är ofta kontaminerad med mjölk. Mycket höga halter har påvisats och det är viktigt att producenter som köper chokladråvara säkerställer innehållet (inklusive kontamination) på chokladråvaror genom exempelvis leverantörskontrakt och/eller analys.

Mjölk förekommer i smör och margarin. Brödglans som används för pensling av bröd består oftast av mjölk eller mjölkprotein (kasein).

Laktosintolerans

Laktos (mjölksocker) finns naturligt i all mjölk inklusive komjölk, bröstmjölk och fårmjölk. Den som är laktosintolerant har brist på ett enzym, laktas, som behövs för att bryta ned laktos i tarmen. Laktasbristen leder till att laktosen jäser, vilket orsakar magsmärtor, gasbildning och diarré. Känsligheten för laktos är individuell, men de flesta tål små mängder laktos, motsvarande cirka 1 dl mjölk per dag. Det finns regler och gränsvärden för påståenden om laktosfritt och laktosreducerat.

Märkning

För att underlätta för den som är allergisk och laktosintolerant måste det tydligt framgå av märkningen om ett förpackat livsmedel innehåller mjölk samt produkter därav. Reglerna finns i Informationsförordningen (Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1169/2011).

Från den 13 december 2014 ska även restauranger, och andra som lagar mat som inte är färdigförpackad, kunna uppge om maten innehåller mjölk. De kan ge informationen muntligen eller skriftligen men får inte skylla på okunskap. Regler om detta står i Informationsförordningen samt Livsmedelsverkets föreskrift LIVSFS 2014:4.

Provtagning och analys av mjölkprotein och laktos

 I Kontrollwiki finns mer information om vad man bör tänka på vid provtagning och analys av allergener. Ackrediterade analysmetoder ska användas i offentlig kontroll. Livsmedelsverket är ackrediterat för analys av mjölkproteinet kasein i livsmedel.

Kaseinerna är de dominerande proteinerna i mjölk och utgör cirka 80 procent av proteinerna. De är mycket värmestabila och analys av kasein är därför mest lämpligt för att analysera förekomst av mjölk/mjölkprotein. Detta under förutsättning att inte enbart rester av vasslefraktionen kan finnas i produkten. Vasslefraktionen utgör nämligen återstoden av mjölkproteinerna då kaseinerna har avlägsnats och de utgör cirka 20 procent av proteinerna i mjölk. Laktoglobulin är ett av proteinerna i vasslefraktionen. Laktoglobulin är inte så värmestabilt som kasein, men kan användas som komplement till kasein vid analys av livsmedel.

Känsliga kommersiella ELISA-testkit finns för analys av kasein och laktoglobulin. Kvantifieringsgränsen kan variera för olika testkit men är vanligtvis ca 0,5 mg mjölkprotein/kg.

För analys av kasein finns även så kallade snabbmetoder, baserade på en remsa, som doppas i ett extrakt av livsmedlet eller i ett extrakt av ett svabbprov. Sådana tester är kvalitativa, det vill säga anger bara om kasein finns eller inte finns i extraktet. Positiva resultat behöver ibland konfirmeras med kvantitativa metoder. Det är viktigt att kvalitativa testkit inte ger falskt negativa resultat.

Laktos kan kvantifieras med en enzymatisk metod. Kvantifieringsgränsen ligger strax under 100 mg/kg. Den enzymatiska metoden kan inte användas på produkter där laktas har tillsats för hydrolys av laktos. I sådana produkter kan kromatografiska (HPLC/GC) metoder användas. Analys av laktos ska användas just för att undersöka laktoshalten men inte för att analysera förekomst av mjölk. Detta för att metoder för analys av mjölkprotein är känsligare. Mjölkproteinallergiker är känsligare än laktosintoleranta och kan reagera på låga doser mjölkprotein (se tabell).

Allergiska reaktioner på mjölkprotein/Doser

Det är inte känt vilken som är den lägsta dosen mjölkprotein som kan utlösa en allergisk reaktion hos en känslig mjölkproteinallergiker. Dock finns det numera relativt mycket forskning om hur många allergiker som reagerar vid en viss dos mjölkprotein. Mer om detta står i riskvärderingsguiden, rapport nr 17/2015. Livsmedelsverket har analyserat halten mjölkprotein i livsmedel som har orsakat allergiska reaktioner. Ett urval av dessa reaktioner presenteras i tabellen nedan. Exemplen syftar till att visa att reaktionerna har orsakats av olika sorters livsmedel och gett olika symtom. I de flesta fall har den mängd som personen ätit uppskattats och därför är doserna delvis uppskattade. Informationen i tabellen kan tillsammans med de doser som presenteras i Riskvärderingsguiden underlätta för att uppskatta en risknivå. Kasein utgör cirka 80 procent av mjölkproteinerna.

LivsmedelKonsu-merad mängdKasein konc. mg/kgBeräknad dosRapporterad
reaktion
Ålder
Kanelbulle 15 g 4 0,06 mg Magont 3 år
Pasta med tomatsås 200 g 0,8 0,16 mg Anafylaktisk reaktion* 3 år
Bulle 60 g 4,5 0,27 mg Illamående, klåda 7 år
Nudlar 30 g 12 0,36 mg Magont, klåda i halsen 14 år
Lasagne 50 g 7,5 0,38 mg Anafylaktisk reaktion* (andnings-svårigheter, klåda) 14 år
Godis 30 g 30 0,9 mg Anafylaktisk reaktion*, akutvårds-behandling 6 år
Chips 15 g 87 1,3 mg Svullna läppar, klåda i halsen 14 år
Sojayoghurt 20 ml 107 2,1 mg Anafylaktisk reaktion* 18 år

Chokladboll

10 g 250 2,5 mg Anafylaktisk reaktion* (andnings-svårigheter, magont, klåda) 10 år

Glass
(växt-baserad)

15 g 18 2,7 mg Svullnad läppar och hals, magont 14 år
Kex 25 g 300 7,5 mg Kräkning, andningsproblem 10 år
Chokladboll 5 g 1200 6,6 mg Anafylaktisk reaktion* 9 år
Sojabaserad välling-
(ersättning)
250 ml 40 10 mg Astma, kräkning 5 år
Sojaost 20 g 580 12 mg Anafylaktisk reaktion* 20 år
Choklad 10 g 1300 13 mg Klåda 1 år
Köttbullar 20 g 890 17 mg Klåda och svullnad i hals och på läppar, magont  
Choklad 22 g 1000 22 mg Anafylaktisk reaktion* 62 år
Potatischips 40 g 830 36 mg Fatal anafylaxi** 10 år
Sås 4 g 8900 36 mg Nässelutslag, svullna läppar 20 år
Fisksoppa 50 g 1000 50 mg Anafylaktisk reaktion* 4 år
Korv 100 g 600 60 mg Fatal anafylaxi** 15 år
Coleslaw 40 g 2240 90 mg Anafylaktisk reaktion*  
Pannkaka 50 g 4300 215 mg Klåda i hals  
Måltids-ersättning 35 g 8900 310 mg Allvarlig allergisk reaktion 44 år

 * Anafylaktisk reaktion innebär att den allergiske drabbas av en svår allergisk reaktion som ger symtom från flera organ. Minst ett av symtomen ska vara symtom från luftvägar, cirkulation och/eller kraftig allmänpåverkan för att klassas som anafylaxi (Uppgifter från Svensk Förening för Allergologi).

** Fatal anafylaxi innebär att chocktillståndet blir så allvarligt att den allergiske avlider

Senast granskad 2019-09-13