2 - Beredning av förslag

Orange bakgrund med vit text, Beredning av förslag.

Att bereda, ta fram och förhandla, förslaget från EU-kommissionen är det som tar längst tid i arbetet med att ta fram regler. Och det är nu som Livsmedelsverkets experter behöver veta mer om hur Sveriges stora och små företag, branscher och konsumenter kan påverkas av nya rättsakter. 

Att bereda ett förslag är det som tar längst tid i arbetet med att ta fram nya regler. Det är nu EU-kommissionens och medlemsländernas experter inhämtar synpunkter från  alla berörda aktörer i samhället och tar fram underlag. Aktörerna kan exempelvis vara företag, branschorganisationer, intresseorganisationer eller konsumenter.

Beredningsfasen kan ta allt ifrån ett halvår upp till flera år. Det beror till exempel på prioriteringar, hur politiskt komplicerad frågan är och om underlaget är tillräckligt för att gå vidare.

Vetenskapligt underlag

Redan i början av processen kan kommissionen ge uppdrag till den Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, Efsa,  att ta fram ett vetenskapligt underlag i frågan. Efsas yttrande är ofta en grund för de regler som kommissionen beslutar om.

EU-aktörer

Kommissionen konsulterar ofta också representanter från olika aktörer, till exempel den europeiska livsmedelsindustrin (FDE), konsumentorganisationer (BEUC), European Agri-Cooperatives (COGECA). De har möjlighet att lämna information och synpunkter samt berätta om eventuella konsekvenser de bedömer att förslaget kan leda till.

Ibland ordnar kommissionen gemensamma möten med medlemsstaterna och intressenterna för att underlätta och organisera informationsutbytet.

Svenska intressen

Det är nu som Livsmedelsverkets experter behöver veta mer om hur Sveriges stora och små företag, branscher och konsumenter kan påverkas av nya rättsakter. 

I det här steget behövs också  annan kunskap som finns på hemmaplan.  Det kan till exempel vara att ta reda på vilka halter av ett visst ämne som finns i livsmedel som säljs eller produceras i Sverige (så kallad haltdata). 

Aktuella frågor - lämna synpunkter

Framsides-, Ursprungs- och Datummärkning, samt Näringsprofiler

Vad händer?

EU-kommissionen har genomfört en inledande konsekvensbedömning som är ute på offentligt samråd 23 december till 3 februari. Två samråd för konsekvensbedömningen är publicerade:

I. Översyn av reglerna om livsmedelsinformation till konsumenterna, för att hjälpa konsumenter att göra hälsosammare och mer hållbara livsmedelval, samt att minska matsvinn, detta genom att föreslå att:

  • Introducera obligatorisk framsidesmärkning av näringsvärden
  • Utöka obligatorisk ursprungsmärkning för några specifika produkter
  • Se över regler om datummärkning (sista förbrukningsdag och bäst före-datum

II. Fastställande av näringsprofiler, där gränsvärden fastställs för näringsämnen såsom fett, sockerarter och/eller salt, och där näringspåståenden begränsas och hälsopåståenden förbjuds för livsmedel som innehåller näringsämnen över de gränsvärdena.

Aktiviteterna ovan finns i handlingsplanen till EU-kommissionens ”Från jord till bord-strategi”.

Den inledande konsekvensbedömningen tillhandahålls endast i informationssyfte. Det föregriper inte EU-kommissionens slutliga beslut om huruvida initiativet ska fullföljas eller om dess slutliga innehåll. Alla de delar av initiativet som beskrivs i den inledande konsekvensbedömningen, inklusive tidpunkten för den kan komma att ändras.

Nästa steg i processen

Fram till den 3 februari 2021 går det att lämna synpunkter online till EU-kommissionen. EU-kommissionen kommer därefter utföra en djupare konsekvensbedömning som beräknas presenteras under första kvartalet 2021, även då genom offentligt samråd.

Följs tidtabellen är förslag att vänta i slutet av 2022.

Dioxiner

Vad händer?

Frågan gäller revidering av gränsvärde och en sänkning av TVI (tolerabelt veckointag) för dioxin. Efsa publicerade i november 2018 en reviderad bedömning av dioxiner och dioxinlika PCB:er. Efsa sänkte i denna bedömning TVI för dessa ämnen från 14 pg/kg kroppsvikt till 2 pg/kg kroppsvikt.

Det nya tolerabla veckointaget påverkar på hur gränsvärden sätts och hur råd till konsumenter formuleras. Frågan har varit på agendan sedan slutet av 2018.

Nästa steg i processen

Ett inriktningsdokument för kommande arbete med att revidera gällande gränsvärden har fastställts. Alla EU:s medlemsländer är överens om att bland annat arbeta för att reducera förekomsten redan vid källan, till exempel sänka dioxinhalterna i foder, samt se över gällande värden för dioxinekvivalenter (TEQ, toxic equivalents).

TEQ-systemet är ett sätt att väga samman halterna av de olika ämnena med hänsyn  till att de har olika giftighet. Arbetet med nya TEQ förväntas vara färdigt i andra delen av 2021. Därefter följer arbetet med att revidera gränsvärden.  

Ekologiskt

Vad händer?

Framtagande av nya regler  - delegerade akter och genomförandeakter - kopplade till nya eko-förordningen (EU 2018/848).

Nästa steg i processen

Arbetet pågår löpande under hösten och beräknas bli klart våren 2021. Tillämpningen av nya förordningen skjuts upp till 1 januari 2022.

Mykotoxiner

Vad händer?

Införande av lägre gränsvärden för mykotoxiner i spannmål. Det gäller i första hand ergot och ergotalkaloider, deoxynivalenol, T2/HT2-toxin.

Nästa steg i processen

Synpunkter från medlemsstaterna och branscher har inhämtats och ska beaktas innan förslagen för DON och T2/HT2 förs vidare till omröstning. Gränsvärden för ergot är klara för omröstning, med initiala gränsvärden som ska sänkas efter två år. Gränsvärdena kan innebära problem för spannmålsskörden då de kan överskridas under vissa vädermässigt svåra år.

Tillsatser

Vad händer?

Utredning av användning av nitrit och nitrat i kött- och charkprodukter, i enlighet med bestämmelserna i Bilaga II till förordning 1333/2008. I dag är det tillåtet att tillsätta nitriter enbart i kategorin kött och köttprodukter. Nitrater får användas till ost, köttprodukter och fiskprodukter (inlagd sill och skarpsill).

Nästa steg i processen

Under 2017 gjorde Efsa nya utvärderingar av E249 – E252 (nitriter och nitrater). Man valde att behålla de tidigare acceptabla dagliga intagen (ADI). ADI-värdet är den mängd man kan äta dagligen under hela livet utan risk för hälsan.

När man bara tar hänsyn till tillsatta nitrater och nitriter i kött och andra livsmedel kommer ADI-värdet inte att överskridas för de flesta. Om alla källor till nitrater och nitriter beaktas - alltså även de naturligt förekommande - riskerar dock ADI att överskridas för alla grupper. Denna slutsats resulterade i att EU-kommissionen tog upp frågan om att eventuellt revidera  maximihalten. EU-kommissionen har under sommaren 2020 samlat in synpunkter från medlemsländerna i syfte att ta fram inriktningen för kommande arbete. I början av 2021 kan revideringen av gällande bestämmelser starta.

Livsmedelsverkets arbete i EU

Senast granskad 2021-01-08