Söksida

För några livsmedel finns särskilda bestämmelser i så kallade varustandarder. De är enskilda EU-direktiv som har införlivats i nationell lagstiftning och som liknar handelsnormer, se

Lär dig om hur varm- och kallrökning går till och hur det påverkar fisken. Du hittar också länkar till en rad exempel på hur företag kan redovisa faror och risker för varm- och kallrökta produkter i

Livsmedelsverket samordnar kontrollprojekt inom vissa områden som prioriteras i NKPn. Projekten syftar till att verifiera att lagstiftningen följs och att öka kompetensen hos myndigheterna inom ett

På den här sidan hittar du information om desinfektionsbiprodukter vid beredning av dricksvatten enligt kraven om faroanalys och HACCP i 11-12 §§ LIVSFS 2022:12.

På den här sidan får du veta vad som gäller för Nyckelhålsmärkning av produkter som ingår i livsmedelsgrupp 26-30.

När en verksamhet hanterar ”fri från”-livsmedel och specialkost gäller i grunden de allmänna hygienkraven. Hanterar man även livsmedel som innehåller aktuella allergen ställs krav på tillräcklig

Nedan finner du exempel på kritiska gränsvärden, övervakning och korrigerande åtgärder för kallrökt fisk, i det här fallet kallrökt fjällröding. Observera att det inte går att kopiera exemplet rakt

I samband med de förändringar som den nya riskklassningen innebär för myndighetsrapporteringen, införs också andra förändringar i denna, både när det gäller kontrollerna och verksamheterna. Det är

Nedan hittar du ett exempel på identifierade faror för syrabehandlad sill lagd i tjock sås, i det här fallet senapssill. Observera att det inte går att kopiera exemplet rakt av för alla sorters

Ursprungsmärkning är bara obligatoriskt för ett fåtal livsmedel. Det krävs i de flesta fall bara om konsumenten kan bli vilseledd när uppgiften saknas. Här hittar du flera exempel på när ursprung

I det här avsnittet beskrivs de fem olika grupper av bakterier som orsakar livsmedelsburen sjukdom, indelade utifrån sjukdomsförlopp/mekanism.

Nedan får du veta hur du kan välja kontrollmetod för din kontroll. Metoderna utgår från förordning (EU) 2017/625. Du finner också en kort beskrivning av några kontrollmetoder som tas upp i

I det här avsnittet beskrivs det stöd som ni på de kommunala kontrollmyndigheterna och smittskyddsenheterna kan få från centrala myndigheter i samband med större utbrott. Du får även tips om verktyg

För att underlätta förberedelse, genomförande, rapportering och verifiering av en revision har Livsmedelsverket delat in lagstiftningens krav på den offentliga livsmedelskontrollen i olika

Kartläggningar är en bra metod för att få kunskap om det finns hälsofarliga ämnen i livsmedel och hur höga halterna är. Här får du veta vad som är viktigt att tänka på vid planering och genomförande.

På den här sidan hittar du fakta om nitrat, gränsvärden för nitrat och faktorer som har betydelse för nitrathalten i grönsaker.

Ta del av exempel på hur du steg för steg kan klassa verksamheter i din myndighets datasystem. Tänk på att det inte går att kopiera exemplen rakt av, varje verksamhet har sina unika förutsättningar

Nedan finner du exempel på möjliga kritiska styrpunkter (CCP) eller styrbara grundförutsättningar (OPRP) för kallrökt fisk, samt kontrollstrategier. Det går dock inte att kopiera exemplet för alla

Här beskriver vi förändringar i rapporteringen på verksamhetsnivå.

Syftet med provtagning är att mäta egenskaper hos en population, till exempel en viss grupp av livsmedel. Av praktiska skäl är det sällan möjligt att ta prov på alla objekt i populationen. Här får du