Söksida

I detta avsnitt får du hjälp att komma fram till hypoteser om smittämnet och smittväg, samt exempel på hur de kan formuleras.

Denna inriktning i riskklassningsmodellen gäller anläggningar som tillhandahåller dricksvatten eller styr flera dricksvattenanläggningar. I den standardiserade e-tjänsten för livsmedelsverksamheter

Inriktningen Kontaktmateriel i riskklassningsmodellen gäller verksamheter som huvudsakligen hänger samman med tillverkning, förädling och import från tredjeland av material och produkter avsedda att

Prioritetsmodulen är ett hjälpmedel för att prioritera kontrollen så att den gör störst nytta. Modulen används för rangordning av branscher i primärproduktionen. Den är också en central del i den

På den här sidan hittar du fakta om nitrat, gränsvärden för nitrat och faktorer som har betydelse för nitrathalten i grönsaker.

I det här avsnittet beskrivs det stöd som ni på de kommunala kontrollmyndigheterna och smittskyddsenheterna kan få från centrala myndigheter i samband med större utbrott. Du får även tips om verktyg

Kemiska och radioaktiva ämnen kan förekomma i livsmedel av olika anledningar. Vissa ämnen är miljöföroreningar och kommer in i livsmedelskedjan för att de finns i luft, vatten, jord eller foder.

Nedan finner du stödmaterial till operativt mål 1 – mikrobiologiska och kemiska faror i faroanalys och beredning av dricksvatten. Stödet innehåller information och frågor som är bra att ställa vid

Ta reda på vad orden egentligen betyder här. De flesta begrepp i Nyckelhålsreglerna definieras antingen i bilaga 1 till LIVSFS 2005:9 eller i annan lagstiftning. Några begrepp är definierade på andra

Ta del av information om riskklassningsmodellens möjlighet till justering av kontrollfrekvens i de fall kontrollmyndigheten bedömer att kontrollfrekvensen är för hög eller för låg för verksamheten i

Med mikrobiologiska hälsofaror menas sjukdomsframkallande bakterier, mykotoxinbildande mögelsvampar, virus, parasiter eller ämnen som produceras av dessa. Här beskrivs viktiga egenskaper,

På den här sidan hittar du exempel på olika livsmedel och i vilken livsmedelskategori i bilaga II, del D i förordning (EG) nr 1333/2008 som de ska placeras.

Ta del av exempel på viktiga punkter att kontrollera om verifiering och validering för syrabehandlade sillinläggningar i tjock sås, här senapssill. Det går inte går att kopiera exemplet för alla

Det finns olika slags samtal. Två typer som används i kontrollen är utredande samtal och vägledande samtal. I de professionella samtalen är olika tekniker användbara.

Lär dig om viktiga egenskaper hos histamin, sjukdomssymtom, betydelse i olika livsmedel, bedömning vid förekomst med mera. Det finns även andra biogena aminer men de nämns inte i denna text.

Nedan följer exempel på viktiga punkter att kontrollera om verifiering och validering för majonnäsbaserade fiskprodukter, i det här fallet västkustsallad. Det går inte går att kopiera exemplet rakt

Konsumenter och företag i livsmedelskedjan är beroende av att informationen om livsmedlen är korrekt, tydlig, förståelig och läsbar. God redlighet är därför ett av livsmedelslagstiftningens syften.

Ta del av exempel på kritiska gränsvärden, övervakning och korrigerande åtgärder identifierade av företaget för rakfisk. Observera att det inte går att kopiera exemplet rakt av för alla produkter i

Ta del av exempel på hur dokumentation kan se ut för fermenterad fisk, i det här fallet surströmming. Det går inte att kopiera exemplet för alla produkter i sortimentet. Varje produkt har sina unika

På den här sidan hittar du information om alla indikatorparametrar med ett gränsvärde i bilaga 1 till LIVSFS 2022:12.