Söksida

De som sitter i kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och kommunala nämnder kan ibland behöva kunskapsstöd i olika sakfrågor. För att identifiera behovet har Nationella samordningsgruppen för d...

Livsmedelsverket och Jordbruksverket fick i regleringsbreven 2022 och 2023 i uppdrag att ta fram en metod för att mäta mängden mat i det nationella livsmedelssystemet. Syftet med uppdraget ä...

Måltiderna i förskolan ger alla barn, oavsett bakgrund, möjlighet till bra matvanor och är en viktig del i arbetet för jämlik hälsa och ett hållbart samhälle. Bra mat som hamnar i magen ger ...

Denna rapport sammanställer och analyserar rapporter om matförgiftningar i Sverige 2022. I rapporten beskrivs hur många som blivit sjuka av maten, vilka smittämnen och livsmedel som orsakat ...

Kartläggning av kemiska ämnen i material avsedda att komma i kontakt med livsmedel (FCM) där harmoniserad EU-lagstiftning saknas. Reglering och klassificering av ämnena enligt kemikalielagst...

I denna rapport har Livsmedelsverket gjort en kunskapssammanställning om, och i så fall hur, sötningsmedel skulle kunna ge oönskade effekter på tarmflora, mättnadskänsla, sötsug, energiintag...

Livsmedelsverket har, som ett led i uppbyggnaden av det svenska totalförsvaret, under 2019-2021 utrett dricksvattenförsörjningens kemikalieberoende i ett projekt som finansierats av anslag v...

I Sverige serveras varje dag cirka tre miljoner måltider i vård, skola och omsorg. Till måltiderna används livsmedel för cirka 10 miljarder kronor per år. De offentliga måltiderna påverkar p...

Detta PM utgör ett vetenskapligt underlag om riskvärdering av PFAS i dricksvatten.

Ransoneringslagen (1978:268) är en av de så kallade fullmaktslagarna. Den träder i kraft om det skulle bli krig i Sverige och får också tillämpas vid andra extraordinära händelser där det fi...

Ohälsosamma matvanor är en av de främsta orsakerna till ohälsa och för tidig död i Sverige. För att förändra matvanorna i rätt riktning behövs åtgärder som ökar förutsättningarna för en håll...

Rekommendationen för gravida i Sverige, och i många andra länder, är att avstå alkohol under graviditeten så snart misstanke om graviditet finns. Den här riskvärderingen utgör underlag för r...

Sveriges rapport till EU-kommissionen om kontrollen i livsmedelskedjan har från och med i år ett nytt format. Det beror på att förordning (EU) nr 2019/723 med en standardiserad förlaga för r...

I den nationella planen för kontroll i livsmedelskedjan för åren 2020-2022 finns övergripande mål som bland annat syftar till att livsmedel och dricksvatten ska vara säkra att konsumera för ...

Varje led som säljer ägg ansvarar för att märkningen är korrekt. Förpackaren är den som bäst känner till livsmedlet och som i första hand bär ansvaret.  Även person i senare led är ansvarig ...

I regleringsbreven 2021–2023 fick Livsmedelsverket, Jordbruksverket och Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) ett flertal uppdrag inom ramen för civilt försvar. Resultatet av arbetet med...

Livsmedelsverket har på uppdrag av regeringen analyserat vilka konsekvenser det kan få att miljöhänsyn, som en extra aspekt utöver hälsoeffekter, har vägts in i de Nordiska näringsrekommenda...

I denna rapport beskrivs tillvägagångssättet som användes för att ta fram nyckellivsmedel från matvaneundersökningen Riksmaten småbarn. Utifrån resultatet presenteras även en grov analysplan...

Livsmedelsverket har på uppdrag av regeringen undersökt om det finns förutsättningar för att livsmedelsbranschen genom frivilliga överenskommelser kan minska salt- och sockerinnehållet i liv...

Alla myndigheter inom EU som utför offentlig kontroll i livsmedelskedjan ska, för att säkerställa sin efterlevnad av lagstiftningen, se till att de blir reviderade. Revisionerna kan identifi...