Söksida

Konsumenter och företag i livsmedelskedjan är beroende av att informationen om livsmedlen är korrekt, tydlig, förståelig och läsbar. God redlighet är därför ett av livsmedelslagstiftningens syften.

Det finns krav på att företag som serverar livsmedel i engångsmuggar eller engångsmatlådor ska erbjuda kunderna möjlighet att få maten eller drycken serverad i en återanvändbar mugg eller matlåda.

Vilka tillsatser som är tillåtna i vilka livsmedel och under vilka villkor de får användas framgår av bilaga II till förordning (EG) nr 1333/2008 om livsmedelstillsatser. På den här sidan finns

I samband med de förändringar som den nya riskklassningen innebär för myndighetsrapporteringen, införs också andra förändringar i denna, både när det gäller kontrollerna och verksamheterna. Det är

Ta del av lagstiftningens krav när det gäller traditionell mognadslagring av ost i jordkällare, grottor och liknande utrymmen. Här finns också vägledning till kravet på särskilda rutiner. Observera

Frilevande vilt som fällts av jägare och kött från sådant vilt kan levereras på olika sätt. Beroende på vilket slags vilt det är, hur viltet eller köttet levereras och i vilka mängder detta sker,

Calicivirus, som orsakar vinterkräksjukan, kan delas in i två grupper, noro- och sapovirus. Norovirus är den vanligaste och presenteras mycket kort här.

På den här sidan hittar du information om alla parametrar för kemiska och radioaktiva ämnen med ett gränsvärde i bilaga 1 till LIVSFS 2022:12.

Här hittar du information om temperaturkrav före och under transport av kött från tama hov- och klövdjur. Sidan innehåller i synnerhet de villkor som ska tillämpas för att livsmedelsföretagare ska få

I detta avsnitt beskrivs vad du och andra behöver göra för att få användbara provresultat från människor som har symtom och/eller arbetar med livsmedel.

I det här avsnittet beskrivs utförligt vilket ansvar och uppdrag myndigheter och övriga aktörer har vid ett utbrott samt vilket stöd de kan ge.

Livsmedelskontrollen i Sverige följs upp och utvärderas både av de enskilda kontrollmyndigheterna och av Livsmedelsverket. Det gör man för att säkerställa att kontrollen är effektiv och verkningsfull

På den här och följande sidor hittar du information om de grundförutsättningar som livsmedelsföretag i leden efter primärproduktionen måste ha koll på.

I det här avsnittet beskrivs på vilka sätt det kan gå till att korrigera beslut som Livsmedelsverket har fattat. Det kan vara Livsmedelsverket som vill ändra ett beslut och det kan vara motparten i

Varje år slängs stora mängder mat i storhushåll, restauranger och butiker – mat som hade kunnat ätas. På den här sidan får du som inspektör tips för hur du kan uppmuntra livsmedelsföretagare till att

Alla myndigheter lämnar en gång per år uppgifter om sin livsmedelskontroll till Livsmedelsverket i den så kallade myndighetsrapporteringen. Här får du veta hur rapporteringen går till och vad

På den här sidan hittar du information som är tänkt att vara ett stöd i ditt arbete med kontroll av animaliska biprodukter (ABP) på livsmedelsanläggningar. De områden som tas upp här är

Ta del av exempel på hur du kan lägga in utförda kontroller i din myndighets verksamhetssystem. Tänk på att det inte går att kopiera exemplen rakt av, varje kontroll har sina förutsättningar och

Denna handbok ger råd och kunskaper som kan bidra till att mer effektivt stoppa smittspridning och bidra till en säkrare livsmedelshantering. Den kan också bidra till att utredningar av

Här hittar du information om vilka olika typer av vilt som förekommer i Sverige, på vilka sätt viltet når konsumenten och hur besiktning av vilt ska gå till på godkänd vilthanteringsanläggning.