Söksida

Denna inriktning i riskklassningsmodellen gäller anläggningar som tillhandahåller dricksvatten eller styr flera dricksvattenanläggningar. I den standardiserade e-tjänsten för livsmedelsverksamheter

Inriktningen Kontaktmateriel i riskklassningsmodellen gäller verksamheter som huvudsakligen hänger samman med tillverkning, förädling och import från tredjeland av material och produkter avsedda att

Ta del av information om riskklassningsmodellens möjlighet till justering av kontrollfrekvens i de fall kontrollmyndigheten bedömer att kontrollfrekvensen är för hög eller för låg för verksamheten i

På den här sidan hittar du information om riktvärden och åtgärdsgränser i dricksvatten för vissa ämnen som inte finns beskrivna i bilaga 1 till LIVSFS 2022:12.

Läs om i vilka livsmedel som 3-MCPD, 3-MCPD-fettsyraestrar och glycidylfettsyraestrar kan finnas, hur man tar prov och annat som är viktigt att tänka på i livsmedelskontrollen.

Här finns information om hur faran med radioaktivt cesium ska hanteras efter att kontrollprogrammet har upphört.

På den här sidan får du veta vad som gäller för Nyckelhålsmärkning av de produkter som ingår i livsmedelsgrupp 19-20.

På den här sidan får du veta vad som gäller för Nyckelhålsmärkning av produkter som ingår i livsmedelsgrupp 21-22.

Vissa uppgifter ska rapporteras gällande den inrapporterande myndigheten. Dessa uppgifter besvaras i webbformuläret.

Ta reda på vad orden egentligen betyder här. De flesta begrepp i Nyckelhålsreglerna definieras antingen i bilaga 1 till LIVSFS 2005:9 eller i annan lagstiftning. Några begrepp är definierade på andra

Prioritetsmodulen är ett hjälpmedel för att prioritera kontrollen så att den gör störst nytta. Modulen används för rangordning av branscher i primärproduktionen. Den är också en central del i den

Läs om vilka näringsämnen som ska anges i näringsdeklarationen och hur den ska presenteras. Näringsdeklarationen är obligatorisk, i de flesta fall, men det finns några undantag.

För några livsmedel finns särskilda bestämmelser i så kallade varustandarder. De är enskilda EU-direktiv som har införlivats i nationell lagstiftning och som liknar handelsnormer, se

Det finns olika slags samtal. Två typer som används i kontrollen är utredande samtal och vägledande samtal. I de professionella samtalen är olika tekniker användbara.

Nedan finner du stödmaterial till operativt mål 1 – mikrobiologiska och kemiska faror i faroanalys och beredning av dricksvatten. Stödet innehåller information och frågor som är bra att ställa vid

Här kan kontroll av andra krav i lagstiftningen som inte ryms inom övriga rapporteringspunkter rapporteras.

På den här sidan finns information om viktiga begrepp i dricksvattensammanhang.

Livsmedelskontrollen i Sverige följs upp och utvärderas både av de enskilda kontrollmyndigheterna och av Livsmedelsverket. Det gör man för att säkerställa att kontrollen är effektiv och verkningsfull

Vad kontrollmyndigheterna ska och kan kontrollera i ledet efter gränskontrollen får du veta här. Läs mer om ansvar och rutiner vid olika situationer, till exempel vid illegal import.

På den här sidan kan du läsa mer om hur de olika delarna i Sveriges kontrollsystem för offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet av livsmedel hänger ihop.