Söksida

På den här sidan finns exempel på åtgärder som livsmedelsföretagaren och kontrollmyndigheten kan vidta vid fynd av Listeria monocytogenes i livsmedel.

På den här sidan hittar du övergripande fakta om provtagning som kontrollmetod och de regler som styr området.

Ta del av exempel på hur du kan använda den nya riskklassningsmodellen för att beräkna kontrollfrekvenser för några olika verksamheter inom inriktning Tidigare led.

Ta del av information om material och produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel, och om hur kontrollen går till av hur livsmedelsföretagare använder sådana material. Läs även om den

På den här sidan hittar du övergripande information om vad som gäller vid slakt av fjäderfä och länkar till andra sidor där det finns mer detaljerad information.

På den här sidan hittar du som är officiell veterinär stödjande information om hur provtagning i samband med besiktning efter slakt av fjäderfä bör utföras för att kraven i förordning (EU) 2019/627

Ta del av beskrivningar av de aktiviteter i riskklassningsmodellen som kan anges för livsmedelsanläggningar med huvudsaklig inriktning sista led. Läs också om vilket kontrollbehov som är anledningen

Här kan kontroll av andra krav i lagstiftningen som inte ryms inom övriga rapporteringspunkter rapporteras.

Här beskriver vi förändringar i rapporteringen på verksamhetsnivå.

Det finns olika slags samtal. Två typer som används i kontrollen är utredande samtal och vägledande samtal. I de professionella samtalen är olika tekniker användbara.

För några livsmedel finns särskilda bestämmelser i så kallade varustandarder. De är enskilda EU-direktiv som har införlivats i nationell lagstiftning och som liknar handelsnormer, se

Denna inriktning i riskklassningsmodellen gäller anläggningar som tillhandahåller dricksvatten eller styr flera dricksvattenanläggningar. I den standardiserade e-tjänsten för livsmedelsverksamheter

Ibland behöver företagaren märka ut hur mycket av en viss ingrediens som ingår i ett livsmedel, en så kallad mängdangivelse. Det är exempelvis ett krav om namnet på ingrediensen nämns i livsmedlets

Det är alltid företaget i vars namn ett livsmedel säljs som har det grundläggande ansvaret för informationen. Andra företag i livsmedelskedjan har också ansvar, men på ett annat sätt. Här får du en

I ingrediensförteckningen ska ingredienserna anges i fallande storleksordning efter vikt vid framställningen. Men det finns undantag. Varje ingrediens ska anges på rätt sätt med sin specifika

Aromer används i livsmedel för att ge eller förändra livsmedlens smak eller doft. Här kan du läsa om vilka typer av aromer som finns och vad som gäller när de används i livsmedel.

Ta del av exempel på viktiga punkter att kontrollera om verifiering och validering för syrabehandlade sillinläggningar i tjock sås, här senapssill. Det går inte går att kopiera exemplet för alla

Ta del av information om kontroll av levande tvåskaliga blötdjur och sjöpung för analys av algtoxiner, bakterier och virus. Du kan läsa om situationer när provtagning är lämpligt, vad man bör tänka

Nedan finner du stödmaterial till operativt mål 1 – mikrobiologiska och kemiska faror i faroanalys och beredning av dricksvatten. Stödet innehåller information och frågor som är bra att ställa vid

På den här sidan får du veta vad som gäller för Nyckelhålsmärkning av produkter som ingår i livsmedelsgrupp 21-22.