Söksida

Detta vetenskapliga underlag har tagits fram av Institutet för miljömedicin (IMM), Karolinska institutet, på uppdrag av Livsmedelsverket. Frågeställningarna i Livsmedelsverkets beställning b...

Den här litteraturöversikten har tagits fram i samband med  utformningen av nationella riktlinjer för måltider på sjukhus.  Syftet med litteraturöversikten är att på ett övergripande sätt sa...

Öka krismedvetandet och börja planera!  I Sverige har det länge varit självklart att ha tillgång till dricksvatten för alla behov. Verkligheten kommer ikapp först vid allvarliga störningar. ...

Resultat från Livsmedelsverkets provtagningsprogram för dioxiner och PCB. Livsmedelsverket genomför sedan år 2003 årligen ett provtagningsprogram för dioxiner och PCB i livsmedel. Provtagnin...

Uppdraget att utföra offentlig kontroll innebär möten med många olika människor och man hamnar kontinuerligt i nya möten med olika förutsättningar. Ett professionellt förhållningssätt bör va...

Livsmedelsverket har i denna rapport, utifrån myndighetens perspektiv, sammanställt kunskapsläget om tarmflorans betydelse inom livsmedelsområdet.  Det avgränsade syftet har varit att beskri...

I den nationella planen för kontroll i livsmedelskedjan för åren 2020-2022 finns övergripande mål som bland annat syftar till att livsmedel och dricksvatten ska vara säkra att konsumera för ...

Livsmedelsverkets rapport nr 18 (2017) Nitrat och nitrit i livsmedel och dricksvatten från egen brunn består av en riskhanteringsrapport (del 1) och en oberoende riskvärdering (del 2). I den...

Färskt kycklingkött utgör en betydande smittkälla för campylobacter – en bakterie som varje år beräknas orsaka ca 100 000 fall av mag-tarmsjukdom, s.k. gastroenterit, i Sverige. I denna rapp...

Varje led som säljer ägg ansvarar för att märkningen är korrekt. Förpackaren är den som bäst känner till livsmedlet och som i första hand bär ansvaret.  Även person i senare led är ansvarig ...

Alla myndigheter inom EU som utför offentlig kontroll i livsmedelskedjan ska, för att säkerställa sin efterlevnad av lagstiftningen, se till att de blir reviderade. Revisionerna kan identifi...

Denna rapport utgör ett vetenskapligt underlag för att ta ställning till om Livsmedelsverkets riktlinjer för bedömning av analysresultat vid fynd av stec i livsmedel behöver uppdateras med a...

I Sverige utförs livsmedelskontroll av flera myndigheter. Dessa är Livsmedelsverket, länsstyrelser, kommunala kontrollmyndigheter och Försvarsinspektören för hälsa och miljö (FIHM). Alla myn...

År 2017 fick Livsmedelsverket i uppdrag att planera och genomföra en utvärdering av effekterna av myndighetens arbete med att utveckla livsmedelskontrollen för att göra den mer likvärdig öve...

Kontrollen i livsmedelskedjan fungerar generellt väl. Det bidrar till att Sverige har säkra livsmedel, friska djur och sunda växter. Men uppföljningen av hur företag och jordbruk åtgärdar br...

I den här rapporten presenteras en generell bakgrund till prioner och prionsjukdomar samt mer specifik om Avmagringssjuka (Chronic Wasting Disease, CWD). CWD är en ny och ovanlig djursjukdom...

Livsmedelsverket genomförde under hösten 2017 ett projekt i syfte att verifiera att angiven märkning på produkter med viltkött var rätt med avseende på djurslag (art).  Produkterna omfattade...

Livsmedelsverket har som förvaltningsmyndighet till uppgift att i konsumenternas intresse arbeta för säker mat och dricksvatten, att ingen konsument ska bli lurad om vad maten innehåller och...

  Kolhydrater är samlingsnamnet för stärkelse, kostfiber och olika sockerarter. De förekommer i livsmedel av väldigt olika karaktär – allt ifrån läsk, saft och strösocker till bröd, pasta, f...