Söksida

Detta PM utgör ett vetenskapligt underlag om riskvärdering av PFAS i dricksvatten.

Denna rapport utgör ett vetenskapligt underlag om hepatit E-virus förekomst i livsmedel och sannolikheten för smittspridning till människa.

 Obs! Ny uppdaterad version 2019

 Obs! Ny uppdaterad version 2019

Vill du använda Livsmedelsverkets nyord för minskat matsvinn- svinniska? Här finns våra riktlinjer för livsmedelsföretag och exempel på material som vi tagit fram. Riktlinjerna är framtagna ...

Färskt kycklingkött utgör en viktig smittkälla för campylobacter - en bakterie som beräknas orsaka 100 000 fall per år av magsjuka i Sverige.  I denna rapport har förekomst och halter av cam...

Livsmedelsverket har gått igenom riskerna med hepatit E-virus (HEV) i livsmedel.  I den här rapporten redovisas motiven till den hantering som gjorts. Hanteringen baseras bland annat på en r...

Ransoneringslagen (1978:268) är en av de så kallade fullmaktslagarna. Den träder i kraft om det skulle bli krig i Sverige och får också tillämpas vid andra extraordinära händelser där det fi...

Sveriges rapport till EU-kommissionen om kontrollen i livsmedelskedjan har från och med i år ett nytt format. Det beror på att förordning (EU) nr 2019/723 med en standardiserad förlaga för r...

Klimatförändringarna ändrar förutsättningarna för många verksamheter i samhället, även dricksvattenförsörjningen. Handboken handlar om hur kommuner kan klimatanpassa sin dricksvattenprodukti...

Resultat av länsstyrelsernas och Livsmedelsverkets revisioner av kontrollmyndigheter. I Sverige utförs livsmedelskontroll av flera myndigheter. Dessa är Livsmedelsverket, länsstyrelser, loka...

Varje led som säljer ägg ansvarar för att märkningen är korrekt. Förpackaren är den som bäst känner till livsmedlet och som i första hand bär ansvaret.  Även person i senare led är ansvarig ...

I den nationella planen för kontroll i livsmedelskedjan för åren 2020-2022 finns övergripande mål som bland annat syftar till att livsmedel och dricksvatten ska vara säkra att konsumera för ...

Färskt kycklingkött utgör en betydande smittkälla för campylobacter – en bakterie som varje år beräknas orsaka ca 100 000 fall av mag-tarmsjukdom, s.k. gastroenterit, i Sverige. I denna rapp...

Livsmedelsverkets rapport nr 18 (2017) Nitrat och nitrit i livsmedel och dricksvatten från egen brunn består av en riskhanteringsrapport (del 1) och en oberoende riskvärdering (del 2). I den...

Denna rapport beskriver hur vanligt STEC är i nötfärs och hur STEC kan avdödas vid tillagning av hamburgare.

Här är resultatet av Livsmedelsverkets kontroll av bekämpningsmedelsrester i livsmedel för år 2017. Inga svenskodlade produkter hade halter över gränsvärdet under detta år. Andelen prover so...

Livsmedelsverket har på uppdrag av regeringen analyserat vilka konsekvenser det kan få att miljöhänsyn, som en extra aspekt utöver hälsoeffekter, har vägts in i de Nordiska näringsrekommenda...

Alla myndigheter inom EU som utför offentlig kontroll i livsmedelskedjan ska, för att säkerställa sin efterlevnad av lagstiftningen, se till att de blir reviderade. Revisionerna kan identifi...