Söksida

I mätprotokollet för matsvinn (version 1.4, september 2020) fyller du i resultaten av de matsvinnsmätningar som har gjorts i din verksamhet. Du hittar Excel-filen under "Ladda ner" här intil...

I Riksmaten 2010-11 har vi undersökt svenskarnas matvanor, det vill säga vad och hur mycket vuxna i Sverige äter. Resultaten ger oss viktig kunskap om hur livsmedelskonsumtionen ser ut i ol...

Under läsåret 2016-17 har Livsmedelsverket genomfört en matvaneundersökning i årskurserna 5, 8 och 2 på gymnasiet, Riksmaten ungdom 2016-17.  Ett urval av drygt 600 skolor, representativa fö...

Under läsåret 2016-17 genomförde Livsmedelsverket den nationella matvaneundersökningen Riksmaten ungdom 2016-17. Ungdomar i årskurserna 5, 8 och 2 på gymnasiet bjöds in att delta via drygt 6...

Denna rapport sammanställer och analyserar rapporter om matförgiftningar i Sverige 2022. I rapporten beskrivs hur många som blivit sjuka av maten, vilka smittämnen och livsmedel som orsakat ...

Matförgiftningar orsakade av bakterier fortsätter att vara ett stort problem i Sverige. Den svenska samhällskostnaden för matförgiftningar orsakade av de fem viktigaste matförgiftningsbakter...

Att mat kastas på sjukhus är inte hållbart, varken för hälsa eller för ekonomi. Det är också problematiskt när maten inte hamnar i magen. Att patienten får i sig den näring hen behöver är en...

Ohälsosamma matvanor är en av de främsta orsakerna till ohälsa och för tidig död i Sverige. För att förändra matvanorna i rätt riktning behövs åtgärder som ökar förutsättningarna för en håll...

Få skolor erbjuder frukt samtidigt som det är vanligt med godis, läsk och kakor i skolkafeterior. Skolans uppdrag att utjämna skillnader även när det gäller matvanor behöver bli tydligare, l...

Matvanekollen är Livsmedelsverkets webbaserade test för den som snabbt och enkelt vill få en uppfattning om hur hälsosamt hen äter. Matvanekollen är också ett smart verktyg för dig som arbet...

Uppföljande konsumentundersökning om märkningen Bäst före, ofta bra efter. Syftet med märkningen är att förtydliga att många produkter faktiskt håller längre än bäst före-datumet.  Genom att...

Här presenteras en utvärdering av hittillsvarande insatser inom handlingsplanen ”Fler gör mer – handlingsplan för minskat matsvinn 2030”. Livsmedelsverket fick i regleringsbrevet 2023 i uppd...

Livsmedelsverket har haft i uppdrag att ta fram och sprida information och kunskapsstöd kring mat och måltider som fallprevention. Detta är slutrapporten för uppdraget 2018-2019 Fokus under ...

Syftet med märkningen Bäst före-ofta bra efter är att förtydliga att många produkter faktiskt håller längre än bäst före-datumet.  Genom att förtydliga för konsumenterna att produkterna vid ...

Matmallen är ett bildmaterial som utvecklats vid Livsmedelsverket.Med hjälp av bilder och teckningar kan deltagarna i skattade kostundersökningar beskriva hur mycket de ätit av olika maträtt...

Livsmedelsverket och Jordbruksverket fick i regleringsbreven 2022 och 2023 i uppdrag att ta fram en metod för att mäta mängden mat i det nationella livsmedelssystemet. Syftet med uppdraget ä...

I Sverige serveras varje dag cirka tre miljoner måltider i vård, skola och omsorg. Till måltiderna används livsmedel för cirka 10 miljarder kronor per år. De offentliga måltiderna påverkar p...

Livsmedelsverket genomför varje år ett eller flera analysprojekt där relevanta näringsämnen och komponenter i livsmedel analyseras. Detta är en del i det kontinuerliga arbetet med att uppdat...

Om man inte tål att äta viss mat kan det bero på att man är allergisk (matallergi). Man kan också reagera mot speciella ämnen, utan att det är fråga om allergi i egentlig mening. Då används ...

Livsmedelsverket har undersökt konsumenternas kännedom, attityd och beteende när det gäller matsvinn och om dessa har förändrats sedan undersökningen genomfördes 2020. Matsvinn är livsmedel ...