Söksida

Denna rapport sammanställer och analyserar rapporter om matförgiftningar i Sverige 2021. I rapporten beskrivs hur många som blivit sjuka av maten, vilka smittämnen och livsmedel som orsakat ...

Den här rapporten handlar om vad som utgör hälsosamma matvanor vid graviditet och amning. Råden överensstämmer i mycket hög grad med kostråden till andra vuxna, nämligen att äta grönare, lag...

I denna rapport beskrivs tillvägagångssättet som användes för att ta fram nyckellivsmedel från matvaneundersökningen Riksmaten småbarn. Utifrån resultatet presenteras även en grov analysplan...

Denna rapport sammanställer och analyserar rapporter om matförgiftningar i Sverige under 2020.  I rapporten beskrivs hur många blir sjuka av maten, vilka de vanligaste smittämnena och livsme...

Plockanalys – en djupdykning i vårt avfall Matsvinn är mat och dryck som slängs men som hade kunnat ätas om den hanterats på annat sätt. Överallt där mat hanteras uppstår matsvinn. En betyda...

I mätprotokollet för matsvinn (version 1.4, september 2020) fyller du i resultaten av de matsvinnsmätningar som har gjorts i din verksamhet. Du hittar Excel-filen under "Ladda ner" här intil...

Denna rapport sammanställer och analyserar rapporter om matförgiftningar i Sverige 2022. I rapporten beskrivs hur många som blivit sjuka av maten, vilka smittämnen och livsmedel som orsakat ...

Få skolor erbjuder frukt samtidigt som det är vanligt med godis, läsk och kakor i skolkafeterior. Skolans uppdrag att utjämna skillnader även när det gäller matvanor behöver bli tydligare, l...

Här presenteras en utvärdering av hittillsvarande insatser inom handlingsplanen ”Fler gör mer – handlingsplan för minskat matsvinn 2030”. Livsmedelsverket fick i regleringsbrevet 2023 i uppd...

Matvanekollen är Livsmedelsverkets webbaserade test för den som snabbt och enkelt vill få en uppfattning om hur hälsosamt hen äter. Matvanekollen är också ett smart verktyg för dig som arbet...

Uppföljande konsumentundersökning om märkningen Bäst före, ofta bra efter. Syftet med märkningen är att förtydliga att många produkter faktiskt håller längre än bäst före-datumet.  Genom att...

Att mat kastas på sjukhus är inte hållbart, varken för hälsa eller för ekonomi. Det är också problematiskt när maten inte hamnar i magen. Att patienten får i sig den näring hen behöver är en...

Ohälsosamma matvanor är en av de främsta orsakerna till ohälsa och för tidig död i Sverige. För att förändra matvanorna i rätt riktning behövs åtgärder som ökar förutsättningarna för en håll...

Livsmedelsverket har haft i uppdrag att ta fram och sprida information och kunskapsstöd kring mat och måltider som fallprevention. Detta är slutrapporten för uppdraget 2018-2019 Fokus under ...

Livsmedelsverket har undersökt konsumenternas kännedom, attityd och beteende när det gäller matsvinn och om dessa har förändrats sedan undersökningen genomfördes 2020. Matsvinn är livsmedel ...

Syftet med märkningen Bäst före-ofta bra efter är att förtydliga att många produkter faktiskt håller längre än bäst före-datumet.  Genom att förtydliga för konsumenterna att produkterna vid ...

Matmallen är ett bildmaterial som utvecklats vid Livsmedelsverket.Med hjälp av bilder och teckningar kan deltagarna i skattade kostundersökningar beskriva hur mycket de ätit av olika maträtt...

Livsmedelsverket och Jordbruksverket fick i regleringsbreven 2022 och 2023 i uppdrag att ta fram en metod för att mäta mängden mat i det nationella livsmedelssystemet. Syftet med uppdraget ä...

Livsmedelsverket genomför varje år ett eller flera analysprojekt där relevanta näringsämnen och komponenter i livsmedel analyseras. Detta är en del i det kontinuerliga arbetet med att uppdat...

I Sverige serveras varje dag cirka tre miljoner måltider i vård, skola och omsorg. Till måltiderna används livsmedel för cirka 10 miljarder kronor per år. De offentliga måltiderna påverkar p...