Söksida

Om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 834/2007 Författningen med senaste ändringarna införda Europaparlamentets och Rådets

Om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 vad gäller ansökningar om skydd av ursprungsbeteckningar, geografiska beteckningar och traditionella uttryck inom

Om gränsvärden för vissa främmande ämnen i livsmedel och om upphävande av förordning (EG) nr 1881/2006 Författningen med senaste ändringarna införda Kommissionens förordning (EU) 2023/915 (

Om geografiska beteckningar för vin, spritdrycker och jordbruksprodukter samt garanterade traditionella specialiteter och frivilliga kvalitetsbegrepp för jordbruksprodukter, om ändring av

Ta del av exempel på hur du använder den nya riskklassningsmodellen för att beräkna kontrollfrekvenser för olika verksamheter inom slakt- och vilthanteringsmodellen.

Ta del av exempel på hur du kan använda den nya riskklassningsmodellen för att beräkna kontrollfrekvenser för några olika verksamheter inom inriktning Sista led.

Ta del av exempel på hur du kan använda den nya riskklassningsmodellen för att beräkna kontrollfrekvenser för några olika verksamheter inom inriktning Tidigare led.

Expertgruppen för nutrition och folkhälsa fanns under en längre tid för att ge Livsmedelsverket utökat vetenskapligt stöd i frågor om matvanor och hälsa och bidrog till att bevaka detta

Här kan du hitta importregler och överenskomna exportintyg för de flesta animaliska livsmedel som ska exporteras till länder utanför EU. Exportintyg för vissa vegetabiliska livsmedel finns också

Fakta om matsvinn Matsvinn uppstår överallt där mat hanteras, men allra mest slängs i hushållen. Här har vi samlat fakta om hur mycket mat som slängs och matsvinnets påverkan på klimatet och miljön.

Det som mäts det syns. Att regelbundet följa upp matsvinnet i skolan, förskolan och äldreboenden är en förutsättning för att kunna sätta in rätt åtgärder för att mindre mat ska slängas och mer mat

Fakta om matsvinnsarbete Här har vi samlat information om matsvinnsarbete från Livsmedelsverket och andra myndigheter, nordiskt och internationellt. Du hittar fler publikationer om matsvinn genom

Fibrer Fibrer kallas de kolhydrater från växtriket som inte bryts ner vid matsmältningen, utan når tjocktarmen i stort sett opåverkade. Fibrer finns till exempel i grönsaker, frukt, rotfrukter,

Mer fisk! Ät fisk och skaldjur två till tre gånger i veckan. Variera mellan feta och magra sorter och välj miljömärkt. Hitta ditt sätt - tips för att få det att funka Variera mera! Det finns mängder

En mustig soppa att värma sig med när vinterkylan kryper närmare. Eller när du helt enkelt är sugen på den. Den här soppan går fint att förbereda. Spar i så fall momentet med fisken, och lägg i den

Fleromättade fetter är livsnödvändiga. Kroppen kan inte själv tillverka dem utan vi måste få i oss dem via maten. Vad är fleromättat fett? De viktigaste fleromättade fetterna heter omega-3 och omega

Fluor, fluorid, förekommer naturligt i berggrunden. Grundvattnet och vår mat innehåller därför en viss mängd fluor. Fluor har en kariesreducerande effekt och stabiliserar benvävnaden. Hur får vi i

Fosfor är ett livsnödvändigt grundämne. Den största mängden finns lagrad i skelettet. Fosfor samverkar med kalcium vid bildning och stärkning av ben av tänder. Fosfor är även viktigt för syra-bas