Söksida

Här hittar du information om kontrollmyndigheternas finansiering. Du får veta vilka olika avgifter som finns för de olika kontrollmyndigheterna och var de regleras.

Livsmedelskontrollen i Sverige följs upp och utvärderas både av de enskilda kontrollmyndigheterna och av Livsmedelsverket. Det gör man för att säkerställa att kontrollen är effektiv och verkningsfull

Färdigförpackade livsmedel ska oftast vara märkta med bäst före-dag eller sista förbrukningsdag. Det är alltid företaget som producerar eller säljer produkten som är ansvarigt för

RASFF är EU:s system för snabb varning om livsmedel som utgör eller kan antas utgöra en risk för människors hälsa. Här får du mer information om systemet och hur det används.

Kemiska och radioaktiva ämnen kan förekomma i livsmedel av olika anledningar. Vissa ämnen är miljöföroreningar och kommer in i livsmedelskedjan för att de finns i luft, vatten, jord eller foder.

Om frågor uppstår kan du få många svar via de kontaktuppgifter, sökvägar och dokument du hittar här.

På den här sidan hittar du information om provtagning av campylobacter på slaktkroppar av slaktkyckling i enlighet med processhygienkriterium 2.1.9 i bilaga I till förordning (EG) nr 2073/2005.

När en verksamhet hanterar ”fri från”-livsmedel och specialkost gäller i grunden de allmänna hygienkraven. Hanterar man även livsmedel som innehåller aktuella allergen ställs krav på tillräcklig

På den här sidan hittar du som är officiell veterinär styrande information om hur besiktning före slakt av fjäderfä ska utföras enligt förordning (EU) 2019/627. Du hittar även stödjande information

Ta del av ett exempel på en produktbeskrivning av sushi och sashimi. Observera att det inte går att kopiera exemplet rakt av. Varje produkt har sina unika frågeställningar.

Ta del av stödmaterial till operativt mål 7 - handelsnormer för konserverad tonfisk och sardiner. Stödet innehåller information och frågor som är bra att ställa vid kontroll av att målet är uppfyllt.

Denna inriktning i riskklassningsmodellen gäller anläggningar som tillhandahåller dricksvatten eller styr flera dricksvattenanläggningar. I den standardiserade e-tjänsten för livsmedelsverksamheter

Denna riskklassningsmodell används för att beräkna kontrollfrekvens på slakterier och vilthanteringsanläggningar som har godkänts enligt förordning (EG) nr 853/2004. Modellen omfattar slakt och

En verksamhet som har konstaterad god efterlevnad av lagstiftningen kan få en sänkning av kontrollfrekvensen, så kallad reduktion. Läs om när det gäller och hur det går till.

Inriktningen Kontaktmateriel i riskklassningsmodellen gäller verksamheter som huvudsakligen hänger samman med tillverkning, förädling och import från tredjeland av material och produkter avsedda att

Nedan finner du stödmaterial till operativt mål 16 - glykoalkaloider i potatis. Stödet innehåller information och frågor som är bra att ställa vid kontroll av att målet är uppfyllt.

Nedan finner du stödmaterial till operativt mål 19 – opastöriserad mjölk. Stödet innehåller information och frågor som är bra att ställa vid kontroll av att målet är uppfyllt.

Nedan finner du stödmaterial till operativt mål 9 – skyddade beteckningar. Stödet innehåller information och frågor som är bra att ställa vid kontroll av att målet är uppfyllt.

På den här sidan hittar du som är officiell veterinär styrande information om hur besiktning före slakt av tama hov- och klövdjur ska utföras enligt lagstiftningen. Du hittar även stödjande

Nedan hittar du information om undersökning av råvatten enligt 17 § första stycket och bilaga 3, avsnitt B, tabell 1 till LIVSFS 2022:12.