Söksida

Ta del av exempel på kritiska gränsvärden, övervakning och korrigerande åtgärder identifierade av företaget för sockersaltad sill i tunn sås (lag). Det går inte att kopiera exemplet rakt av för alla

Nedan följer exempel på viktiga punkter att kontrollera om verifiering och validering för sockersaltade sillinläggningar i tunn sås (lag), här matjessill. Det går inte går att kopiera exemplet rakt

Ta del av ett exempel på ett flödesschema och en processbeskrivning för en syrabehandlad sill lagd i en tjock sås, här senapssill. Det går inte att kopiera exemplen för alla sorters syrabehandlad

Nedan hittar du exempel på hur dokumentation kan se ut för syrabehandlade sillinläggningar i tjock sås, här senapssill. Det går inte att kopiera exemplen rakt av för alla produkter i sortimentet.

Ta del av information om primärproduktion av foder och livsmedel, kontrollen av primärproducenter och primärprodukter, klassning av anläggningar och planering av riskbaserad kontroll. Innehållet på

Lär känna modellen för klassning av livsmedels- och foderanläggningar med primärproduktion. En första klassning görs i samband med registrering och uppdateras sedan vid behov. Klassningen används vid

Nedan får du veta hur länsstyrelserna väljer ut sina kontrollobjekt för kontroll av efterlevnaden av livsmedels- och foderlagstiftningen hos primärproducenter.

Denna inriktning i riskklassningsmodellen gäller livsmedelsanläggningar som huvudsakligen tillhandahåller livsmedel till slutkonsument. I den standardiserade e-tjänsten för livsmedelsverksamheter

Lär dig om viktiga egenskaper hos histamin, sjukdomssymtom, betydelse i olika livsmedel, bedömning vid förekomst med mera. Det finns även andra biogena aminer men de nämns inte i denna text.

I ingrediensförteckningen ska ingredienserna anges i fallande storleksordning efter vikt vid framställningen. Men det finns undantag. Varje ingrediens ska anges på rätt sätt med sin specifika

Konsumenter och företag i livsmedelskedjan är beroende av att informationen om livsmedlen är korrekt, tydlig, förståelig och läsbar. God redlighet är därför ett av livsmedelslagstiftningens syften.

Information och märkning är ett centralt område när det gäller säkra livsmedel. Det handlar också om att ingen konsument ska bli lurad om vad maten innehåller. Här får du veta vilka regler som gäller

Detta avsnitt ger dig användbara tips och råd inför en inspektion på ett livsmedelsföretag, till exempel hur du som livsmedelsinspektör går till väga när du tar prov på livsmedel och vilka olika

Färdigförpackade livsmedel ska oftast vara märkta med bäst före-dag eller sista förbrukningsdag. Det är alltid företaget som producerar eller säljer produkten som är ansvarigt för

Det är extra viktigt att information om allergener är tydlig. Inom EU har vi kommit fram till ett antal ämnen eller produkter som alltid måste anges i ingrediensförteckningen. Det beror på att de

I detta avsnitt kan du läsa om vad du som livsmedelsinspektör kan göra för att stoppa smittan, och vilka krav du kan ställa på livsmedelsföretaget.

Konsumenten får inte bli vilseledd av informationen om ett livsmedel. Varken hur livsmedlet presenteras i sin helhet eller hur bilderna på förpackningen ser ut får bidra till ett vilseledande intryck

I det här avsnittet beskrivs utförligt vilket ansvar och uppdrag myndigheter och övriga aktörer har vid ett utbrott samt vilket stöd de kan ge.

I det här avsnittet beskrivs det stöd som ni på de kommunala kontrollmyndigheterna och smittskyddsenheterna kan få från centrala myndigheter i samband med större utbrott. Du får även tips om verktyg

Dags att skriva ett pressmeddelande eller ge en intervju? Då är det bra att vara väl förberedd. Här finner du råd som kan hjälpa dig att få ett professionellt resultat.