Söksida

Personer som arbetar med offentliga måltider och folkhälsa har högt förtroende för Livsmedelsverket, och förtroendet ökar. Livsmedelsverkets starka koppling till vetenskap och forskning, kom...

Matsvinn är mat som går bra att äta men som av olika anledningar inte äts eller dricks upp. En tredjedel av all mat som produceras i världen äts av olika anledningar inte upp. Vi behöver min...

Handboken för krisberedskap och civilt försvar inom dricksvatten vänder sig i första hand till producenter och distributörer av dricksvatten. Syftet är att ge praktiskt stöd i arbetet med at...

När det gäller mat är det lätt att stirra sig blind på enskilda näringsämnen eller livsmedel. Men eftersom allt hänger ihop är det viktigt att ha ett helhetsgrepp. Nyckeln till bra matvano...

Arbetet för att säkra produktion och tillgång till mat och dricksvatten måste bygga på en relevant hotbild. Detta är den tredje utgåvan, uppdaterad 2023. Foldern är en sammanställning av akt...

De positiva hälsoeffekterna av att äta mer fullkorn är klart större än riskerna med kadmium och andra oönskade ämnen, som kan finnas i fullkornsprodukter. Det visar en sammanställning från L...

Detta är Livsmedelsverkets första nationella kartläggning av offentliga måltider på sjukhus. Alla Sveriges 21 regioner har deltagit. Områden som kartlagts är organisation och styrning, samve...

Ohälsosamma matvanor är en av de främsta orsakerna till ohälsa och för tidig död i Sverige. För att förändra matvanorna i rätt riktning behövs åtgärder som ökar förutsättningarna för en håll...

I denna rapport har Livsmedelsverket gjort en kunskapssammanställning om, och i så fall hur, sötningsmedel skulle kunna ge oönskade effekter på tarmflora, mättnadskänsla, sötsug, energiintag...

Livsmedelsverket fick 2017 i uppdrag av regeringen att genomföra en utvärdering av effekterna av myndighetens arbete med att utveckla livsmedelskontrollen för att göra den mer likvärdig över...

Denna riskprofil har tagits fram för att sammanställa vad som kännetecknar olika slags mikrobiell förskämning och vilka typer av förskämning som är karakteristiska för olika livsmedelsgruppe...

Livsmedelsverket har undersökt konsumenters förståelse av livsmedelsinformation, för att se hur den påverkar deras upplevelse och agerande. Vi har också undersökt om något har förändrats sed...

Livsmedelsverket har undersökt konsumenternas kännedom, attityd och beteende när det gäller matsvinn och om dessa har förändrats sedan undersökningen genomfördes 2020. Matsvinn är livsmedel ...

Alla myndigheter inom EU som utför offentlig livsmedelskontroll ska se till att bli reviderade. Revisionerna kan identifiera brister och bidra till ett bättre resursutnyttjande och en mer ve...

Livsmedelsverket har i uppdrag av regeringen att under 2020–2023 tillsammans med livsmedelsbranschen undersöka och skapa förutsättningar för en överenskommelse om att sänka salt- och sockerh...

Denna rapport utgör vetenskapligt underlag om mikrobiologiska risker förenade med konsumtion av kosttillskott.  I underlaget beskrivs vilka som är de mest betydelsefulla mikrobiologiska faro...

Detta är Livsmedelsverkets tredje nationella kartläggning av matsvinn från luncher i kommunala förskolor, grundskolor och gymnasier. 184 av landets 290 kommuner har rapporterat in data från ...

Livsmedelsverket arbetar för att maten som produceras, säljs och serveras i Sverige ska vara säker och ärlig, för ett samhälle där det är lätt för människor att äta på ett hälsosamt och håll...

En grundläggande princip i livsmedelslagstiftningen är att livsmedel bara får släppas ut på marknaden om de är säkra. Det är också viktigt att informationen om livsmedel inte vilseleder kons...

Denna rapport sammanställer och analyserar rapporter om matförgiftningar i Sverige 2022. I rapporten beskrivs hur många som blivit sjuka av maten, vilka smittämnen och livsmedel som orsakat ...