Söksida

Konsumenter och företag i livsmedelskedjan är beroende av att informationen om livsmedlen är korrekt, tydlig, förståelig och läsbar. God redlighet är därför ett av livsmedelslagstiftningens syften.

På den här sidan reder vi ut var gränsen dras mellan primärproduktion och senare led. Vad som är vad påverkar vilken lagstiftning som gäller och vilken myndighet som har ansvar för kontrollen.

För vissa verksamheter som hanterar livsmedel av animaliskt ursprung gäller speciella regler. Här får du veta vilka av verksamheterna som ska registreras respektive godkännas.

På den här sidan får du veta hur bedömningar av olika fynd i kontrollen kan göras. Beroende på fyndet finns det olika tillvägagångssätt och informationskällor att använda.

På den här sidan hittar du fakta om dioxiner och PCB samt de regler som styr provtagning och analys av livsmedel.

På den här sidan hittar du styrande instruktion och stödjande information om hur Livsmedelsverkets personal ska kontrollera äggpackerier.

På den här sidan kan du läsa om livsmedelsföretagens skyldigheter för att se till att deras livsmedel är säkra. Du finner också information om offentlig kontroll av att skyldigheterna uppfylls.

Här finner du en rad matnyttiga länkar för att bedriva en effektiv, riskbaserad och ändamålsenlig kontroll av kosttillskott.

Information och märkning är ett centralt område när det gäller säkra livsmedel. Det handlar också om att ingen konsument ska bli lurad om vad maten innehåller. Här får du veta vilka regler som gäller

Färdigförpackade livsmedel ska oftast vara märkta med bäst före-dag eller sista förbrukningsdag. Det är alltid företaget som producerar eller säljer produkten som är ansvarigt för

I det här avsnittet beskrivs det stöd som ni på de kommunala kontrollmyndigheterna och smittskyddsenheterna kan få från centrala myndigheter i samband med större utbrott. Du får även tips om verktyg

På den här sidan hittar du fakta om barnmat, vilka regler som styr området och vilka krav på sammansättning och märkning som finns.

I detta avsnitt får du hjälp att komma fram till hypoteser om smittämnet och smittväg, samt exempel på hur de kan formuleras.

Konsumenten får inte bli vilseledd av informationen om ett livsmedel. Varken hur livsmedlet presenteras i sin helhet eller hur bilderna på förpackningen ser ut får bidra till ett vilseledande intryck

När en kund ringer och beställer mat för hemkörning blir maten förpackad på konsumentens begäran. Maten ska då ses som livsmedel som inte är färdigförpackade. Kunden har då rätt att få viss

I detta avsnitt kan du som livsmedelsinspektör alternativt du som arbetar på smittskyddsenheten läsa om hur du sätter punkt för utredningsarbetet, vid små respektive stora utbrott.

På den här sidan hittar du exempel på olika livsmedel och i vilken livsmedelskategori i bilaga II, del D i förordning (EG) nr 1333/2008 som de ska placeras.

I det här avsnittet beskrivs de fem olika grupper av bakterier som orsakar livsmedelsburen sjukdom, indelade utifrån sjukdomsförlopp/mekanism.

Ta del av exempel på kritiska gränsvärden, övervakning och korrigerande åtgärder identifierade av företaget för sushi och sashimi. Observera att det inte går att kopiera exemplet rakt av för alla

Ta del av exempel på viktiga punkter att kontrollera om verifiering och validering för sushi och sashimi. Observera att det inte går att kopiera exemplet för alla produkter i sortimentet. Varje