Beredskap i offentliga kök

De offentliga måltiderna är en viktig del för att samhället i stort ska fungera. Genom att i förväg planera, samverka och öva kan beredskapen för oväntade störningar stärkas. På denna sida får du information om hur du kan närma dig beredskapsplaneringen.

Varje dag serveras cirka tre miljoner måltider inom vård, skola och omsorg. De måltiderna måste fungera även vid kris, och ansvaret för det ligger på dem som har ansvar för verksamheten i vardagen, det vill säga kommuner och regioner. Om de offentliga måltiderna inte fungerar har det långtgående konsekvenser både för de direkt berörda och utanför den egna verksamheten – anhöriga kan till exempel behöva stanna hemma från arbetet, vilket kan påverka övriga samhällsviktiga verksamheter. En stärkt beredskap i måltidsverksamheterna bidrar alltså till att Sveriges beredskap blir starkare.

Att se till att den ordinarie måltidsverksamheten hålls i gång under en störning kan vara utmanande. Ett flertal aktörer behöver då agera skyndsamt, vilket kräver ett systematiskt angreppsätt. Det kan kännas svårt och ogreppbart att i förväg ta fram specifika rutiner för en krissituation. Men genom att planera för en kris kan startsträckan för en omställning bli kortare och konsekvenserna av en störning minskas.

Beredskapshandbok för offentliga måltider

Livsmedelsverket har, tillsammans med andra aktörer, tagit fram en handbok som ska stödja måltidsorganisationer i kommuner och regioner i deras arbete med att ta fram beredskapsplaner. Livsmedelsverket har även tagit fram annat stödmaterial, kopplat till handboken, som kan underlätta i arbetet. 

Aktuellt projekt för att stärka offentliga måltiders beredskap

Under 2023–2024 kommer Livsmedelsverket att fortsätta arbeta för att stärka kommunernas förmåga att upprätthålla den offentliga måltidsverksamheten vid kris och höjd beredskap. 

Samarbete och överenskommelser

Beredskap kräver samarbete, därför bör arbetet ske med hjälp av eller ihop med andra verksamhetsområden. Förutom medarbetare i måltidsverksamheten kan vård- och omsorgsförvaltningen, tekniska kontoret, säkerhet- och beredskapsorganisationen, miljöförvaltningen, dricksvattenproducenter, kommunikationsavdelningen och krisledningsfunktionen behöva tas med i arbetet.

Det kan även vara relevant att tänka utanför egen organisation och prata med närliggande kommuner, regioner eller företag om hur ni kan samarbeta vid kris. Det finns fler exempel på hur kommuner och regioner valt att arbeta med krisberedskap. 

Ni kan även föra en diskussion med leverantörer och ställa krav på att de har en egen beredskapsplan för att trygga tillgången på livsmedel.

 

Senast granskad 2022-09-30