Söksida

Matvanor och sjukdom Många av de vanligaste sjukdomarna i Sverige idag är kroniska sjukdomar, såsom hjärt- och kärlsjukdom, diabetes typ 2 samt cancer. Dessa sjukdomar smittar inte. Hur stor risken

Nu har Matcirkeln uppdaterats till en grönare version! För att vi ska kunna ställa om till ett mer hållbart sätt att leva är det bra att äta mer växtbaserat. Därför finns det numera växtbaserade

Nyord om matsvinn - svinniska Hur gör du för att minska matsvinnet? Våra tips finns i form av nyord som beskriver hur du kan undvika matsvinn. Vi kallar det svinniska. Du får gärna använda våra ord.

Med åldern blir immunförsvaret sämre och den som redan är svag kan bli sjukare av smittor eller ämnen som kan finnas i maten. Då är det några saker som är bra att vara särskilt uppmärksam på. Det

Tips för att slänga mindre mat Det bästa du kan göra för att inte behöva slänga mat är att planera, förvara och laga mat på ett bra sätt. Här får du tips på hur du kan göra för att maten ska hålla

Grillar gör vi numera nästan året om men allra mest under vår och sommar. Tyvärr kan det ibland hända att någon blir magsjuk av det man grillat.  Följer du dessa enkla råd minskar du risken för att

Riksmaten ungdom Vad äter ungdomar i Sverige idag? Generellt äter de alldeles för lite frukt och grönt, men för mycket rött kött och chark. De flesta får ändå tillräckligt med vitaminer och

Idéer som blir till prototyper som ger lärdomar som leder till nya idéer ... I Munkedals kommun fortsätter utvecklingshjulet att snurra med hållbara skolmåltider i sikte. I det fjärde konceptet

Integrerade måltider Måltiden är en resurs för hela verksamheten. I förskolan och skolan kan måltiden användas som ett pedagogiskt verktyg i undervisningen och för att väcka elevernas nyfikenhet

Hur du äter är inte bara viktigt för din hälsa, du påverkar även miljön genom ditt val av mat. Här är några tips på hur du minskar matens miljöpåverkan: Minska på köttportionen och ät mer

Nu genomför vi Livsmedelsverkets sjätte undersökning om matvanor i Sveriges befolkning. Den här gången undersöker vi hur småbarn äter. Just nu undersöker vi barn som är 9 månader! Har du fått ett

Med små medel kan man åstadkomma stora förändringar. Hemligheten stavas elevinflytande. Skolmatsalen är numera en gemytlig plats dit fler elever än tidigare kommer för att äta sig mätta. De ungas

Hur matgästen upplever måltiden påverkas inte bara av maten på tallriken. Det är helheten som skapar stämningen och som är avgörande för hur måltiden upplevs. Vad som upplevs som trivsamt varierar

Biomonitorering – övervakning av ämnen i kroppen För att Livsmedelsverket ska kunna arbeta med säker mat och bra matvanor är det viktigt att veta hur mycket av olika ämnen vi får i oss via maten.

Måltidsmiljön är en av de viktigaste faktorerna för en positiv måltidsupplevelse. Barn, unga och vuxna vittnar om att många skolrestauranger är stökiga, stressiga, smutsiga och tråkigt inredda. Genom

Mer rörelse i vardagen! Rör på dig minst 30 minuter varje dag! Ta till exempel raska promenader och minska stillasittandet genom att ta korta aktiva pauser. Hitta ditt sätt - tips för att få det att

Måltider i förskolan Måltiderna i förskolan kan vara dagens höjdpunkter! Goda och bra måltider bidrar till matglädje, gemenskap och en trivsam stämning. Dessutom kan måltiderna användas som ett

Barn och ungdomar 2-17 år Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas

Det finns flera saker som du kan göra och tänka på för att minska risken att bli matförgiftad. På den här sidan kan du läsa om vilka råd som gäller för olika sorters livsmedel. Om du blir

Resultat och metoder I Riksmaten ungdom deltog drygt 3 000 ungdomar i årskurs 5, 8 och årskurs 2 på gymnasiet. I undersökningen har drygt 200 klasser från 130 slumpmässigt utvalda skolor från hela