Söksida

Kartläggning av kemiska ämnen i material avsedda att komma i kontakt med livsmedel (FCM) där harmoniserad EU-lagstiftning saknas. Reglering och klassificering av ämnena enligt kemikalielagst...

I denna rapport har Livsmedelsverket gjort en kunskapssammanställning om, och i så fall hur, sötningsmedel skulle kunna ge oönskade effekter på tarmflora, mättnadskänsla, sötsug, energiintag...

Denna rapport redovisar och motiverar de åtgärder som Livsmedelsverket anser vara nödvändiga för att minska risken för att allergiska konsumenter drabbas av allergiska reaktioner mot insekte...

Detta PM utgör ett vetenskapligt underlag om riskvärdering av PFAS i dricksvatten.

Barn kan få för lite D-vitamin. Vi får i oss D-vitamin från maten och genom att D-vitamin bildas i huden när vi är ute i solen på sommaren. Eftersom det inte är så mycket sol i Sverige under...

Livsmedelsverket har i uppdrag av regeringen att under 2020–2023 tillsammans med livsmedelsbranschen undersöka och skapa förutsättningar för en överenskommelse om att sänka salt- och sockerh...

Denna rapport utgör redovisningen av arbetet som har genomförts under 2022 inom Uppbyggnad av livsmedelsberedskapen och Dricksvattenförsörjning. I rapporten redovisas vidtagna åtgärder, uppn...

Resultat från Livsmedelsverkets provtagningsprogram för dioxiner och PCB. Livsmedelsverket genomför sedan år 2003 årligen ett provtagningsprogram för dioxiner och PCB i livsmedel. Provtagnin...

Denna rapport är ett vetenskapligt underlag om shigatoxin-producerande Escherichia coli (STEC) i vetemjöl. De STEC som orsakar infektion hos människa kallas enterohemorragiska E. coli (EHEC)...

Detta vetenskapliga underlag har tagits fram av Institutet för miljömedicin (IMM), Karolinska institutet, på uppdrag av Livsmedelsverket. Frågeställningarna i Livsmedelsverkets beställning b...

Inom ramen för regeringsuppdraget Uppbyggnad av livsmedelsberedskapen har Livsmedelsverket fått i uppdrag att redovisa förslag på strategiska varor som är särskilt viktiga för försörjningsfö...

Under 2021 beslutade Livsmedelsverket att ett samordnat kontrollprojekt med fokus på allergeninformation i storhushåll skulle utföras under 2022. Syftet med kontrollprojektet var att verifie...

Ransoneringslagen (1978:268) är en av de så kallade fullmaktslagarna. Den träder i kraft om det skulle bli krig i Sverige och får också tillämpas vid andra extraordinära händelser där det fi...

Sveriges rapport till EU-kommissionen om kontrollen i livsmedelskedjan har från och med i år ett nytt format. Det beror på att förordning (EU) nr 2019/723 med en standardiserad förlaga för r...

Att mat kastas på sjukhus är inte hållbart, varken för hälsa eller för ekonomi. Det är också problematiskt när maten inte hamnar i magen. Att patienten får i sig den näring hen behöver är en...

Ohälsosamma matvanor är en av de främsta orsakerna till ohälsa och för tidig död i Sverige. För att förändra matvanorna i rätt riktning behövs åtgärder som ökar förutsättningarna för en håll...

Rekommendationen för gravida i Sverige, och i många andra länder, är att avstå alkohol under graviditeten så snart misstanke om graviditet finns. Den här riskvärderingen utgör underlag för r...

I den nationella planen för kontroll i livsmedelskedjan för åren 2020-2022 finns övergripande mål som bland annat syftar till att livsmedel och dricksvatten ska vara säkra att konsumera för ...

Färskt kycklingkött utgör en betydande smittkälla för campylobacter – en bakterie som varje år beräknas orsaka ca 100 000 fall av mag-tarmsjukdom, s.k. gastroenterit, i Sverige. I denna rapp...

Varje led som säljer ägg ansvarar för att märkningen är korrekt. Förpackaren är den som bäst känner till livsmedlet och som i första hand bär ansvaret.  Även person i senare led är ansvarig ...