Dricksvattenrapportering enligt dricksvattendirektivet
Dricksvattenrapporteringen innebär att uppgifter om dricksvattenkvalitet, överskridanden och hälsorelaterade incidenter sammanställs och rapporteras enligt artikel 18.1 c–e i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2020/2184 om kvaliteten på dricksvatten.
Rapporteringen omfattar uppgifter om vattenförsörjningsområden, överskridanden av gränsvärden och de avhjälpande åtgärder som har vidtagits. Den omfattar även uppgifter om hälsorelaterade dricksvattenincidenter som har varat längre än tio dagar i följd och berört minst 1 000 personer samt om undantag som har beviljats enligt dricksvattendirektivet.
Uppgifterna används för Sveriges rapportering enligt dricksvattendirektivet samt för nationella sammanställningar och uppföljning av dricksvattenkvaliteten.
Datainsamlingen omfattar dricksvattenleverantörer med registrerade anläggningar som producerar eller tillhandahåller mer än 10 kubikmeter dricksvatten per dygn och som ansvarar för provtagning hos användare. Enligt 34 b § livsmedelsförordningen (2006:813) ska den som producerar eller tillhandahåller dricksvatten lämna de uppgifter som Livsmedelsverket behöver för att fullgöra sin rapporteringsskyldighet.
En nationell rapport om matförgiftningar
Livsmedelsverket publicerar återkommande en flerårig nationell rapport om matförgiftningar och livsmedelsburna utbrott. Rapporten bygger på uppgifter från kontrollmyndigheternas utredningar av misstänkta och konstaterade livsmedels- och dricksvattenburna utbrott. Rapporten utgör en sammanställning och analys av utvecklingen under den aktuella flerårsperioden.
Rapporten tas fram med koppling till rapporteringen enligt artikel 9 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/99/EG om övervakning av zoonoser och zoonotiska smittämnen. Den ger en samlad bild av förekomsten av matförgiftningar och utbrott samt av bland annat antalet drabbade, smittämnen, misstänkta eller identifierade smittkällor.
Underlaget till rapporten består av uppgifter som ansvariga kontrollmyndigheter rapporterar till Livsmedelsverket efter genomförda utbrottsutredningar. Uppgifterna rapporteras via Imyr, Livsmedelsverkets webbverktyg för myndigheternas rapportering. Även uppgifter om utbrott som har utretts i samverkan med Folkhälsomyndigheten ingår i underlaget.
Den fleråriga rapporten används för att beskriva och följa utvecklingen av matförgiftningar i Sverige och för att identifiera återkommande smittkällor och andra mönster av betydelse för livsmedelssäkerheten. Uppgifterna utgör även en del av underlaget för Sveriges årliga zoonosrapportering enligt direktiv 2003/99/EG.
Källan till uppgifterna är kontrollmyndigheternas utbrottsutredningar.
Smittlägesrapport
Livsmedelsverket medverkar som medförfattare till den nationella smittlägesrapporten och ansvarar för information om övervakningen av zoonoser och zoonotiska smittämnen i livsmedel.
Zoonoser är infektionssjukdomar som kan spridas naturligt mellan djur och människor. De zoonotiska smittämnen som omfattas av denna rapportering är bland annat Listeria, Salmonella, Campylobacter, Yersinia och Shigatoxinproducerande Escherichia coli (STEC).
Rapporteringen grundar sig på artikel 9 och bilaga IV i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/99/EG. Enligt artikel 9 ska medlemsstaterna inom sina respektive territorier bedöma trender för och källor till zoonoser, zoonotiska smittämnen och antimikrobiell resistens.
Underlagen lämnas till Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA), som samordnar arbetet och publicerar den nationella rapporten.
Rapporten publiceras en gång per år. Uppgifterna baseras på laboratoriernas analysresultat från prover som tagits inom den offentliga kontrollen.
Sveriges rapport till EU-kommissionen om kontrollen i livsmedelskedjan
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625, även kallad kontrollförordningen, reglerar hur myndigheter ska genomföra offentlig kontroll för att säkerställa att EU regler följs. Enligt artikel 113 i förordningen ska varje medlemsstat årligen lämna en rapport till Europeiska kommissionen om föregående års offentliga kontroll.
Rapporten innehåller bl.a. uppgifter om genomförda offentliga kontroller, konstaterad bristande efterlevnad, vidtagna myndighetsåtgärder och åtgärder för att säkerställa att den fleråriga nationella kontrollplanen fungerar effektivt. Rapportens innehåll sammanställs av Livsmedelsverket i samarbete med Jordbruksverket och Kemikalieinspektionen. Underlaget utgörs framför allt av uppgifter som rapporteras in till de centrala myndigheterna av de myndigheter som utför kontroll.
Livsmedelsverket samordnar insamlingen och sammanställer uppgifter inom sitt ansvarsområde. Arbetet omfattar även samordning av rapporteringsunderlag från Jordbruksverket och Kemikalieinspektionen. Rapportering görs årligen till Europeiska kommissionen genom det elektroniska rapporteringsverktyget AROC.
Efter rapporteringen publiceras en nationell rapport.
Zoonosrapportering
Enligt artikel 9 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/99/EG ska varje medlemsstat varje år, senast i slutet av maj, översända en rapport till kommissionen om trender och källor avseende zoonoser, zoonotiska smittämnen och antimikrobiell resistens. Rapporten ska omfatta de uppgifter som samlats in under föregående år.
Livsmedelsverket sammanställer analysresultat från provtagningar som genomförts inom den offentliga livsmedelskontrollen och annan offentlig verksamhet. Sammanställningarna avser zoonoser och zoonotiska smittämnen och lämnas, tillsammans med tillhörande analyser, till Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA), som ansvarar för den samordnade svenska rapporteringen till Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa).
Sammanställningar och information om livsmedelsutbrott ingår också i denna rapportering.
Uppgifterna baseras på analysresultat från de laboratorier som kontrollmyndigheterna har anlitat för analys av prover som tagits inom offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet.
