Lagstiftning om livsmedel

Livsmedelslagstiftningen finns för att garantera att maten i Sverige är säker och att vi får den information vi behöver för att kunna göra medvetna val. De flesta reglerna tas fram gemensamt inom EU och gäller i hela unionen. Det finns även nationell lagstiftning som genomför och kompletterar EU-lagstiftningen.

EU-bestämmelser

På EU-nivå finns flera typer av rättsakter:

  • Förordningar gäller direkt i alla medlemsländer. De får inte införlivas genom nationell lagstiftning och det får inte införas regler som står i strid med en förordning. 
  • Direktiv anger mål som varje land själv inför i sin nationella lagstiftning. De införs ofta genom föreskrifter.
  • Beslut är bindande för de parter de riktar sig till.

Den viktigaste EU-förordningen på livsmedelsområdet är (EG) nr 178/2002, som anger de grundläggande principerna för livsmedelslagstiftning och livsmedelsföretagares ansvar. Andra förordningar reglerar till exempel hygien, offentlig kontroll och särskilda produktområden. Det finns ett mycket stort antal rättsakter som reglerar livsmedelsområdet.

Nationella bestämmelser

Sverige har även nationell lagstiftning i form av lagar, förordningar och föreskrifter som kompletterar EU-reglerna. Några av de viktigaste på livsmedelsområdet är:

  • Livsmedelslagen (2006:804) – skyddar människors hälsa och konsumenternas intressen. Den reglerar bland annat offentlig kontroll, avgifter, straff och överklaganden.
  • Livsmedelsförordningen (2006:813) – anger vilka myndigheter som ansvarar för kontroll och tillämpning av lagen.

Det finns även särskilda lagar och förordningar om specifika områden, till exempel om:

  • Livsmedel som importeras från ett tredjeland (2006:812)
  • Skyddade beteckningar (2009:1424) och (2009:1425)
  • Ekologisk produktion (2013:363) och (2013:1059)
  • Avgifter för offentlig kontroll av livsmedel och vissa jordbruksprodukter (2021:176)

Livsmedelsverket ger ut egna föreskrifter (LIVSFS) som ofta är mer detaljerade. De kan till exempel genomföra EU-direktiv eller komplettera förordningar.

Viktiga begrepp

  • Författning: Samlingsnamn för lagar, förordningar och föreskrifter.
  • Grundföreskrift: Ursprunglig version av en föreskrift.
  • Ändringsföreskrift: Ändringar som införs i en gällande föreskrift.
  • Omtryck: En ny version av grundföreskrifterna där alla ändringar och rättelser finns med. Omtrycket är en beslutad version av föreskrifterna med rättslig status. Var observant på att det kan finnas ändringar som tillkommit efter omtrycket.
  • Konsolidering: Sammanställning av gällande versioner där alla ändringar är samlade i ett dokument. En konsolidering är avsedd som ett hjälpmedel och saknar eget rättsligt värde. Var observant på att det kan finnas ändringar som tillkommit efter den senaste konsolideringen.
  • Ikraftträdande: Datum när en författning börjar gälla. Notera dock att det kan förekomma övergångsbestämmelser som gör att hela eller delar av författningen inte tillämpas fullt ut under en övergångsperiod.
Senast granskad 2025-10-28