Anläggningar som tillverkar frystorkad mat ska vara registrerade eller godkända hos kontrollmyndighet under samma förutsättningar som alla andra livsmedelsvanläggningar. I normalfallet är kök som producerar offentliga måltider sådana livsmedelsanläggningar som ska registreras hos en kommunal kontrollmyndighet.
Registrering eller godkännande
Livsmedelsanläggningar ska vara godkända eller registrerade. Verksamheter som hanterar livsmedel av animaliskt ursprung, så som till exempel fisk eller kött, och levererar till andra anläggningar behöver oftast godkännas.
Läs mer om när en anläggning ska registreras eller godkännas:
Registrera eller godkänna verksamhet
Verksamheter som hanterar livsmedel av animaliskt ursprung - Kontrollwiki
Vid en registrerad anläggning måste de frystorkade livsmedlen serveras i huvudsak direkt till konsument. En begränsad mängd animaliska livsmedel får under vissa förutsättningar levereras till andra registrerade anläggningar lokalt, se artikel 1.5 b ii i förordning (EG) nr 853/2004 och 22 § LIVSFS 2005:20. En par viktiga aspekter är alltså om tillverkningen av frystorkade livsmedel görs för att användas i den egna måltidsverksamheten eller om det frystorkade också ska användas av annan verksamhet samt om de innehåller animalier eller inte.
Fördelarna med att låta godkänna en frystorkningsanläggning är att distributionsmöjligheterna ökar. De frystorkade produkterna får då levereras fritt inom EU till både godkända och olika typer av registrerade livsmedelsanläggningar samt direkt till konsument.
Anläggningen måste även som huvudregel vara godkänd om frystorkade livsmedel som innehåller animaler från det egna lagret ska kunna användas till att bistå en annan kommun, en annan del av Sverige eller ett annat land. Ur ett beredskapsperspektiv kan det vara positivt att se till att anläggningen godkänns eftersom det är svårt att veta hur framtida hjälpsituationer ser ut.
Verksamheter som hanterar livsmedel av animaliskt ursprung - Kontrollwiki
Märkning av frystorkad mat
I förordning (EU) nr 1169/2011 om tillhandahållande av livsmedelsinformation till konsumenterna och Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVFS 2014:4) om livsmedelsinformation, finns generella bestämmelser om livsmedelsinformation och märkning som gäller för alla slags livsmedel.
Om du vill läsa mer om vad som definierar ett färdigförpackat livsmedel, finns länk nedan.
Obligatoriska uppgifter
Obligatoriska uppgifter ska anges i märkningen på färdigförpackade livsmedel. Exempel på obligatorisk livsmedelsinformation är datum för minsta hållbarhet (bäst före) eller sista förbrukningsdag, nettokvantitet, förvaringsanvisning, ingrediensförteckning, allergeninformation och näringsdeklaration. Att uppgiften är obligatorisk gäller om det inte finns några uttryckliga undantag. Se kapitel IV i förordning (EU) nr 1169/2011.
Bäst före-datum på livsmedel för beredskapslagring
Bäst före-datumet är det datum fram till vilket livsmedlet, vid rätt förvaring, förväntas behålla sina särskilda egenskaper, till exempel smak, färg, konsistens och krispighet.
Det betyder inte att maten blir osäker att äta efter bäst före-datum, utan att kvaliteten gradvis kan försämras. Livsmedel kan alltså fortfarande vara fullt ätbara efter att datumet har passerat, men då ansvarar inte längre tillverkaren för dess kvalitet.
De här reglerna gäller alla livsmedel som är avsedda för slutkonsumenter och därmed även livsmedel som beredskapslagras i många år, ibland upp till 20–25 år, se artikel 1.3 i förordning (EU) nr 1169/2011. Det betyder att den som tillverkar och förpackar frystorkad mat ansvarar för att korrekt bäst före-datum anges.
Livsmedelsföretag får, utöver den obligatoriska märkningen, lägga till information som förklarar att maten kan gå bra att äta även efter bäst före-datum. Ett exempel på det är tilläggsmärkningen ”ofta bra efter”. Sådan information måste dock följa lagstiftningens krav på frivillig märkning. Det är viktigt att det inte kan uppfattas som två olika hållbarhetsdatum. Det är inte tillåtet eftersom det riskerar att vilseleda konsumenten. Se artiklarna 36–37 i förordning (EU) nr 1169/2011.
Branschorganisationen Livsmedelsföretagen har tagit fram en praxis för datummärkning på beredskapsmat. Syftet är att tydliggöra hur länge efter bäst före-datum livsmedel kan bedömas vara säkra att äta. Livsmedelsverket har sett positivt på initiativet, men gör ingen generell bedömning av riktlinjerna. Bedömning måste alltid göras från fall till fall, beroende på produkt och märkning.
Vanliga frågor om datummärkning
Livsmedelsföretagens märkningshandbok (Livsmedelsföretagen)
Näringsdeklaration
Näringsdeklaration är som huvudregel obligatoriskt för färdigförpackade livsmedel, se artikel 9.1l i förordning (EU) nr 1169/2011. Det finns dock undantag för vissa färdigförpackade livsmedel i bilaga V till förordning (EU) nr 1169/2011. Undantag för näringsdeklaration gäller bland annat om anläggningen endast tillverkar små mängder livsmedel och dessutom levererar antingen direkt till slutkonsumenter eller till lokala detaljhandelsföretag som i sin tur levererar direkt till slutkonsumenter. Med lokalt avses i det här sammanhanget leverans inom länet eller till angränsande län. Näringsdeklaration blir då endast ett krav om den frystorkade maten ska distribueras, säljas eller skänkas till livsmedelsanläggningar längre bort.
Obligatorisk information - Kontrollwiki
