Riboflavin

Barnhänder håller i ett glas mjölk. I bakgrunden syns en haklapp.

Riboflavin behövs för nedbrytning av fett, kolhydrater och protein. Riboflavin kallades förr vitamin B2. 

Hur får vi i oss riboflavin?

Riboflavin finns främst i animaliska livsmedel som kött, fågel, ägg, inälvsmat, mjölk och mejeriprodukter.

Den som enbart äter växtbaserade livsmedel kan till exempel äta baljväxter, gröna bladgrönsaker och fullkornsprodukter för att få i sig riboflavin. Vissa drycker berikas också med riboflavin, exempelvis havre-, soja- och risdryck. Det gäller dock inte ekologiska varianter. Observera att risdryck inte ska ges till barn under sex år, eftersom den kan innehålla arsenik.

Hur mycket riboflavin behöver vi?

Det rekommenderade intaget (RI) per dag varierar med kön och ålder.

Grupp/Ålder Rekommenderat intag per dag
Spädbarn 7–11 månader 0,4 milligram
Barn 1–3 år 0,6 milligram
Barn 4–6 år 0,7 milligram
Barn 7–10 år 1,0 milligram
Flickor 11–14 år 1,4 milligram
Pojkar 11–14 år 1,3 milligram
Flickor 15–17 år 1,6 milligram
Pojkar 15–17 år 1,6 milligram
Kvinnor över 18 år 1,6 milligram
Gravida, trimester 1* 1,6 milligram
Gravida, trimester 2* 1,7 milligram
Gravida, trimester 3* 1,8 milligram
Ammande 2,0 milligram
Män över 18 år 1,6 milligram

*Sedan november 2025 anger NNR 2023 referensvärden för gravida uppdelat per trimester. Tidigare referensvärde för gravida var 1,9 milligram riboflavin per dag.

Brist på riboflavin

Brist på bara riboflavin är ovanligt men kan ge slemhinne- och hudförändringar.

Kan man få i sig för mycket riboflavin?

Det finns inget som tyder på att riboflavin ger negativa hälsoeffekter vid intag genom maten. I dag saknas information för att kunna säga vilken nivå av riboflavin som eventuellt skulle kunna vara skadlig.

Senast granskad 2026-10-15