Barn 9 månader – Resultat

För barn under ett år finns i stort sett inga råd om hur mycket av olika livsmedel barnen bör äta. I stället ligger fokuset på att succesivt introducera mat i lagom takt. Det är för att barnet ska vänja sig vid nya smaker och konsistenser, att vänja barnet vid fast föda, och att minska risken att utveckla allergier. Generellt verkar småbarnsföräldrar följa de råd som finns om introduktion av mat.

Resultat i korthet

• Många barn åt varierat från många livsmedelsgrupper och i olika serveringsformer.
• Alla barn utom några enstaka hade fått grönsaker, frukt eller bär varje vecka under den senaste månaden och många åt frukt och grönt varje dag. Många åt också kött, fågel och vegetariska rätter flera gånger i veckan. Fisk serverades ungefär tre gånger i veckan. Många barn åt även ägg, äggrätter och bröd varje vecka.
• Över hälften av rätterna var hemlagade med lite variation mellan livsmedelsgrupperna. Endast en mindre andel av kött- fisk- och vegetariska rätter serverades i så kallade klämmisar (4–9 procent). En fjärdedel av grönsakerna och frukten serverades som klämmis.
• Vatten var den vanligaste drycken, bara ett fåtal gav sina barn komjölk eller växtbaserade alternativ dagligen. Rekommendationen är att vänta med att ge mjölk som dryck, eller växtbaserade alternativ, tills barnet fyllt ett år. Om barnet får mycket mjölk är det risk att barnet inte orkar äta tillräckligt av annan, mer järnrik mat.
• Nästan inget barn hade druckit drycker sötade med socker eller sötningsmedel under den senaste månaden.
• Portioner av gröt och/eller välling bör inte bli fler än tre per dag: bara fyra procent åt det oftare än tre gånger per dag. I genomsnitt åt barnen sex dl gröt och/eller välling per dag.
• För barn under ett år är det bra med järnberikad pulvergröt, och att ibland få smaka hemlagad gröt för att vänja sig vid det. 90 procent av föräldrarna gav sitt barn gröt gjord på pulver. Bland dem uppgav 63 procent att de alltid gav pulvergröt och 27 procent att de varierade mellan pulver och hemlagad gröt.
• Ungefär en tredjedel av barnen hade fått jordnötter, jordnötssmör eller andra nötter och nötsmör varje vecka under den senaste månaden.
• Majskrokar och liknande barnsnacks gavs dagligen till ungefär en femtedel av barnen.
• Det var få barn som fick majs- och linskakor och söta livsmedel som bullar, kakor och glass. Under en procent av barnen fick något av detta varje dag.
• Under en procent av barnen fick risprodukter i form av riskdryck eller riskakor. Rekommendationen är att undvika dessa livsmedel före 6 års ålder på grund av höga halter arsenik.
• Drygt 70 procent använde joderat salt i barnets mat och endast 16 procent undvek att salta barnets mat.

Här finns hela rapporten med mer information om resultaten:

L 2025 nr 19 - Riksmaten småbarn 2021–24 – Så äter småbarn i Sverige Del 2