Kemikalier för dricksvattenrening

Precis som inom övrig livsmedelsförsörjning kräver svensk dricksvattenproduktion tillgång till el, it, transporter, personal, laboratorieresurser med mera. För att producera dricksvatten krävs även kemikalier. Sverige saknar idag stora lager av reningskemikalier att använda vid en eventuell brist, vilket gör att dricksvattenförsörjningen är beroende av import och fungerande leveranskedjor.

Det instablia omvärldsläget och ekonomiska läget har de senaste åren inneburit utmaningar för producenter av fällningskemikalier. Läget är stabilt men det finns en fortsatt risk för att brist kan uppstå.  Dricksvatten är, enligt en överenskommen vägledning, prioriterat och bedöms inte påverkas vid en sådan brist.

Men en brist kan alltså uppstå med kort varsel och då är det viktigt att vara förberedd. Berörda myndigheter och aktörer har länge arbetat med att planera och vidta åtgärder för att hantera en bristsituation med så små negativa effekter för hälsa och miljö som möjligt. Särskilt fokus kan ligga på förändrade processer hos VA-aktörer samt omfördelning av kemikalier mellan verksamheter. Snabb hamstring av kemikalier är inte ett alternativ – en kraftigt ökad efterfrågan kan tvärtom orsaka en bristsituation.

Viktig del i beredskapen

Att säkra tillgången på kemikalier är bara en del i beredskapsarbetet, men en viktig sådan. Livsmedelsverket kartlade och analyserade under åren 2019–2021 sårbarheterna avseende försörjningen av kemikalier som behövs för dricksvattenproduktion i Sverige. Arbetet bedrevs bland annat inom ett MSB-projekt, se rapport nedan ”Försörjning av kemikalier inom den svenska dricksvattenproduktionen, Nuläge och förslag på åtgärder”.

Kartläggningen visade att leveranskedjorna präglades av bland annat stort importberoende och just-in-time (JIT)-principen. De kommunala dricksvattenproducenterna har olika förutsättningar, men beredskapen var generellt låg och det fanns inga stora lager av dricksvattenkemikalier att använda i händelse av brist.

För att minska sårbarheten när det gäller tillgång, omfördelning och lagerhållning av kemikalier föreslog Livsmedelsverket ett antal åtgärder.
2021 - Försörjning av kemikalier inom den svenska dricksvattenproduktionen - Nuläge och förslag på åtgärder 

Parallellt har länsstyrelser, kommuner och vatten- och avloppsreningsverk arbetat för att stärka beredskapen på regional och lokal nivå.

Dricksvatten går före rening av avloppsvatten

Vid en eventuell bristsituation kan reningskemikalierna behöva prioriteras. Livsmedelsverket, Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten och branschorganisationen Svenskt Vatten har tagit fram en vägledning som ska stödja myndigheter och aktörer i att hantera en sådan situation. Myndigheterna är eniga om att, vid en eventuell brist, prioritera dricksvatten före rening av avloppsvatten.

Enligt vägledningen bör fällningskemikalier prioriteras enligt följande:

1. Dricksvattenproducenter
2. Avloppsreningsverk med råvattentäkt som recipient och där misstanke om ökad risk för påverkan på dricksvattenproducenten föreligger
3. Avloppsreningsverk med särskilt känsliga recipienter
4. Övriga avloppsreningsverk

Vägledningen är inte bindande och ska användas först om Livsmedelsverket konstaterar att det föreligger en bristsituation. Då kommer berörda myndigheter och aktörer att informeras.
Vägledning för prioritering av fällningskemikalier inom dricksvattenproduktion och avloppsrening

Arbete med en ny vägledning, som även innefattar industrin, pågår 2026.