Vad är aspartam?
Aspartam är ett sötningsmedel som används för att ge söt smak utan att tillföra mycket energi. Eftersom aspartam består av aminosyror så är det inte helt energifritt. Men tack vare sin starka sötma används det i så små mängder att den energi det tillför är mycket liten.
Aspartam är uppbyggt av två aminosyror, fenylalanin och asparaginsyra. Aminosyror är vanliga byggstenar i proteiner som finns i vanlig mat.
Aspartam bryts ner i magen och tarmarna. Då bildas bland annat metanol, som också finns naturligt i små mängder i frukt och fruktjuicer. Mängden metanol från ett glas aspartamsötad läsk är mindre än mängden metanol som finns naturligt i till exempel ett glas apelsinjuice.
Var används aspartam?
Aspartam används i många olika livsmedel och drycker, särskilt i produkter som marknadsförs som sockerfria eller lågkalori. Du kan hitta det i läsk, tuggummi, desserter och yoghurt.
Eftersom aspartam förlorar sin sötande effekt vid uppvärmning, används det inte i bakverk.
Kan aspartam vara farligt?
För de flesta människor finns det inga kända risker med att konsumera aspartam. Men det finns en medfödd sjukdom som heter fenylketonuri (PKU), där kroppen har svårt att bryta ner fenylalanin. Den som har PKU måste undvika aspartam. För att det ska vara möjligt måste färdigförpackade livsmedel som innehåller aspartam märkas med uppgift om att de innehåller fenylalanin.
Fördjupning
Aspartam är 100-200 gånger sötare än vanligt socker och behöver därför endast användas i mycket små mängder för att uppnå sötningseffekt. Som andra proteiner ger aspartam ett energitillskott (17 kJ/g), men eftersom sötningsmedel används i mycket små mängder är energimängden försumbar.
Aspartam får användas till en lång rad produkter, bland annat som smakförstärkare i tuggummi. Här kan du läsa i vilka produkter det är tillåtet att använda aspartam:
E 951 - Aspartam
Bedömningar av aspartam
JECFA (Joint FAO/WHO Expert Committee on Food Additives) är WHO:s internationella expertgrupp som bedömer livsmedelstillsatser. Expertgruppen har gjort flera bedömningar av aspartam (1975, 1980, 1981) (1). JECFA ansåg då att de studier som gjorts på djur och människor gav ett tillräckligt underlag för att fastställa ett acceptabelt dagligt intag (ADI-värde) för aspartam.
ADI-värdet (med en säkerhetsfaktor på 100) fastställdes till 40 milligram per kilo kroppsvikt och dag. Det innebär att en person som väger 60 kg kan få i sig 2,4 gram aspartam/dag (40 mg/kg x 60 kg) utan någon risk för hälsan.
Aspartam har utvärderats på nytt flera gånger inom EU. Först av EU Scientific Committee on Food, senast 2002 (1985, 1989, 1997, 2002) och därefter av European Food Safety Authority (EFSA), senast 2026 (2006, 2009, 2011, 2013, 2026). Samtliga dessa utvärderingar baseras på en stor mängd data och stöder det av JECFA framtagna ADI-värdet.
Världshälsoorganisationen (WHO) publicerade 2023 nya bedömningar av aspartams hälsoeffekter. Bedömningen grundar sig på FN:s International Agency for Research on Cancer (IARC) och The Joint FAO/WHO Expert Committee on Food Additives (JECFA) oberoende, men kompletterande, granskningar av en stor mängd studier. Syftet var att bedöma potential för cancerframkallande och andra hälsorisker kopplade till hur mycket aspartam en person får i sig.
IARC bedömde aspartam som möjligen cancerframkallande, baserat på begränsad bevisning. IARC placerar aspartam i klass 2B, som är den lägsta klassen för cancerframkallande ämnen, enligt WHO-organets cancerklassificering. I 2B-kategorin återfinns bland annat ämnen som extrakt av aloe vera och koffeinsyra som finns i te och kaffe. IARC påpekar att mer forskning om ämnet behövs för att öka förståelsen om konsumtion kan innebära en fara för cancer. I Efsas senaste bedömning av aspartam ingår IARCs bedömning samt forskningsstudier som publicerats sedan den senaste bedömningen 2013 (2). Sammantaget bedömer Efsa att det är osannolikt att aspartam orsakar cancer hos människor.
JECFA anser att bevisen för en koppling mellan hur mycket aspartam man får i sig och cancer hos människa inte är övertygande. JECFAs slutsats är att de data som utvärderats inte innebär tillräckliga skäl att ändra det tidigare fastställda maximala dagliga intaget för konsumenter (ADI-värdet). Det lyfter också att det behövs bättre studier för att studera sambanden, inklusive studier på hur aspartam skulle kunna orsaka cancer.
Efter Efsas utvärdering 2013 kom det en ny studie om risker med metanol som också utvärderades av Efsa (3). En liten mängd metanol bildas när aspartam bryts ned i kroppen (3, 4). Enligt Efsa ger intaget av aspartam inga förhöjda metanolhalter i blodet vid de mängder aspartam man normalt får i sig och de bedöms inte utgöra någon hälsorisk.
Hur mycket aspartam kan vi få i oss?
Aspartamsötade läskedrycker får innehålla högst 0,6 gram/liter. Det betyder att en person som väger 60 kg kan dricka fyra liter aspartamsötad läsk per dag.
Ofta innehåller läsk mindre mängd aspartam än den högsta tillåtna, vilket betyder att det går att dricka ännu större mängder utan att ADI-värdet överskrids.
Vid Efsas senaste bedömning av aspartam 2026 uppskattades det högsta intaget bland högkonsumenter (95:e percentilen) till 26,7 mg/kg kroppsvikt och dag (4). Det högsta intaget uppskattades för små barn i åldern 12–35 månader. Det ligger under det acceptabla dagliga intaget (ADI) på 40 mg/kg kroppsvikt och dag, vilket innebär att ADI-värdet inte överskrids i någon av de befolkningsgrupper som Efsa har bedömt.
Amning och aspartam
Aspartam utsöndras inte i modersmjölk (2, 4). Aspartamsötade livsmedel innebär inte någon risk för att foster eller spädbarn som ammas utsätts för förhöjda nivåer av fenylalanin (2). Den mängd fenylalanin som kan komma från aspartam är försumbar jämfört med den mängd som intas från livsmedel. Undantag kan vara gravida kvinnor med fenylketonuri och spädbarn som lider av samma sjukdom (se nedan).
Fenylalanin och fenylketonuri (PKU)
När aspartam bryts ner frigörs bland annat aminosyran fenylalanin. Det finns människor med en medfödd rubbning i ämnesomsättningen som gör att de har en begränsad förmåga att bryta ned fenylalanin.
Sjukdomen kallas fenylketonuri, eller PKU. Det är en ovanlig sjukdom, men mycket allvarlig. För att upptäcka sjukdomen tas det prov på alla barn som föds i Sverige några dagar efter födseln.
Oförmågan att bryta ned fenylalanin gör att det kan ansamlas i sådan mängd i kroppen att det blir skadligt. Särskild risk finns för foster, spädbarn och små barn hos vilka höga halter av fenylalanin kan leda till försämrad utveckling och hjärnskador.
Barn som har PKU måste under uppväxten hålla sträng diet för att minska intaget av fenylalanin. Även i vuxen ålder bör intaget av fenylalanin begränsas för många PKU-patienter. Detta är orsaken till att alla livsmedel som är sötade med aspartam är märkta med upplysningen att de innehåller en "fenylalaninkälla".
Referenser
-
Joint FAO/WHO Expert Committee on Food Additives. Toxicological Evaluation of Certain Food Additives. WHO Food Additives Series 1982; 16:28-32.
-
EFSA. Scientific opinion on the re-evaluation of aspartame (E951) as a food additive. EFSA Journal 2013;11:3496.
-
EFSA. Statement on two reports published after the closing date of the public consultation of the draft Scientific Opinion on the re-evaluation of aspartame (E 951) as a food additive. EFSA Journal 2013;11:3504.
-
EFSA. Re-evaluation of salt of aspartame-acesulfame (E 962) as food additive. EFSA Journal, 2026;24:e10259.