Azofärgämnen

I vilka livsmedel kan azofärgämnen finnas?

Det finns regler om vilka livsmedel som får innehålla färgämnen. Sju av azofärgämnena får användas till nästan alla livsmedel som får färgas. Det innebär att de får användas i smaksatta drycker (med undantag för saft, som aldrig får färgas), konfektyrer, tuggummi, desserter, senap, frukt- och grönsaksberedningar, fiskrom, spritdrycker och kosttillskott.

Två av  azofärgämnena får endast användas i vissa livsmedel:

• E 123 Amarant (röd), får bara användas till fiskrom och spritdrycker.
• E 180 Litolrubin BK (röd) får bara användas till ätlig ostskorpa.

Hur vet man om det finns azofärgämnen i maten?

På alla förpackade livsmedel måste det finnas en ingrediensförteckning. I denna ingrediensförteckning måste alla färgämnen som använts tas med. Där ska färgämnena anges med kategorinamn "färgämne" följt av färgämnets namn eller  E-nummer. 

Oförpackade livsmedel har ingen ingrediensförteckning. Den som säljer oförpackade livsmedel bör kunna upplysa om vad som finns i ett visst livsmedel. Fråga i butiken!

Exempel på livsmedel som säljs oförpackade i butik och som kan innehålla azofärgämnen är lösgodis och kakor. Azofärgämnen kan också förekomma i lösglass, räkor, restaurangmat och färdiglagad mat samt i en del andra produkter, som säljs i lösvikt över disk.

Märkning

Livsmedel som innehåller vissa azofärgämnen måste ha en särskild märkning. Det gäller livsmedel som innehåller nedanstående azofärgämnen och kinolingult (E 104)

• para-orange E 110
• azorubin E 122
• tartrazin E 102
• allurarött E 129
• nykockin E 124.

Kinolingult är också ett syntetiskt färgämne men hör inte till de så kallade azofärgämnena.

När dessa färgämnen ingår i en produkt ska färgernas namn eller E-nummer följas av texten: "Kan ha en negativ effekt på barns beteende och koncentration".

Anledningen till märkningskraven är en studie från Storbritannien som pekar på att ämnena kan ge barn koncentrationssvårigheter. Den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten, Efsa, har bedömt studien och kunde inte fastställa att de enskilda färgämnena orsakar beteendeförändringar. Trots detta finns det sedan 2010 ett krav på särskild märkning av livsmedel som innehåller dessa färgämnen. Förhandlingar mellan EU:s råd och parlament resulterade i kravet på särskild märkning.

Är azofärgämnen farliga?

För de flesta är de mängder azofärgämnen som används i livsmedel inte förknippade med någon hälsorisk när de används enligt reglerna. Vissa personer kan dock vara överkänsliga mot azofärgämnen. Efsa har bedömt att tartrazin (E 102) kan ge hudreaktioner hos en liten del av befolkningen. Det är vanligare hos de som redan har någon form av överkänslighet Känslighetsreaktioner som nässelfeber och astma har också rapporterats efter intag av vissa azofärgämnen, men det har inte gått att fastställa att det är just de enskilda ämnena som orsakar reaktionerna.

Personer som inte tål vissa azofärgämnen kan genom kravet på märkning (se ovan) på förpackade livsmedel undvika dessa. Ett problem kan vara oförpackade livsmedel, som lösgodis. Fråga i affären om det inte står angivet om livsmedlet innehåller azofärgämnen.