Livsmedelsberedskap för offentliga aktörer

Inom en kommun finns flera funktioner som är samhällsviktiga. Det kan både gälla den egna verksamheten, som exempelvis måltidsverksamhet och dricksvattenförsörjning. Det kan också gälla sådant som utförs av andra, till exempel livsmedelsföretag, producenter eller underleverantörer till viktiga samhällsfunktioner. De kan både vara verksamheter som är regionalt viktiga, och/eller som är kritiska för hela Sveriges livsmedelsförsörjning.

Kommuners och regioners beredskapsplanering bör därför göras i samverkan med näringsliv, frivilligorganisationer, länsstyrelsen samt angränsande kommuner. Beredskapen behöver bygga på vilka risker som finns och ska ta höjd för att klara verksamheten även under svåra förhållanden och i värsta fall krig.

Livsmedelsverket tar regelbundet fram bedömningar av hur livsmedels- och dricksvattenförsörjningen påverkas av omvärldsläget. Aktuell bedömning hittar du här:
Livsmedel och säkerhetsläget

På Myndigheten för civilt försvars webbplats kan du läsa mer om viktiga samhällsfunktioner. 
Lista med viktiga samhällsfunktioner  (mcf.se)

Beredskap för avtal och upphandlingar

En viktig del i beredskapen är att säkra avtalen så att verksamheten alltid kan fungera, även vid eventuella leveransstörningar och eller annan påverkan. Därför kan man behöva skriva in flexibilitet i avtal med leverantörer och i andra upphandlingar.
Ta höjd för kris i upphandling och avtal

Stöd till kommuner och regioner

Kommuner och regioner har en viktig roll i att stärka Sveriges livsmedelsberedskap, inte minst genom att säkra livsmedelsförsörjningen i samhällsviktiga verksamheter. Livsmedelsverket utökar sitt stöd till kommuner och regioner i arbetet med uppbyggnaden av livsmedelsberedskapen. 
Stöd till kommuner och regioner för att stärka livsmedelsberedskapen

Beredskap i offentliga kök

Livsmedelsverket arbetar för att på olika sätt stödja måltidsorganisationer i kommuner och regioner i deras arbete med att stärka beredskapen. Beredskapshandboken för offentliga måltider är navet i vårt stöd och som komplement till handboken finns ett stödmaterial i flera delar. På undersidor finns även stöd vid planering av krismenyer och vad man bör tänka på när man bygger upp livsmedelslager.
Beredskap i offentliga kök 

Livsmedelsverket har tagit fram kunskapsstöd och vägledning för verksamheter som vill frystorka mat själva:
Frystorkning av mat i egen regi

Kunskaps- och planeringsstöd för kontrollmyndigheter

Livsmedelskontrollen ska fungera även vid kris- och krigssituationer. Materialet ska stärka kontrollmyndigheters förmåga att agera självständigt och fatta nödvändiga beslut vid samhällskriser och höjd beredskap.
Handbok: Livsmedelskontroll vid kris och höjd beredskap
E-utbildning: Livsmedelskontroll vid kris och höjd beredskap (Utbildningsportalen)
Seminarieövningar för livsmedelskontrollen

Nödvattenförsörjning

I en kritisk situation då många ska förses med nödvatten måste kommunledningen göra prioriteringar för att de mest sårbara och samhällsviktiga verksamheterna tidigt ska få dricksvatten. Som stöd i detta finns en guide.
Guide för nödvattenplanering

Fördjupning och vidareläsning

Livsmedelsverket har tagit fram handböcker och utbildningar som stöd för lokal och regionalt arbete. Några av dem kan du läsa om här nedan. Det finns även flera erfarenheter och studier att lära av. Du kan söka efter fler publikationer under Publikationer längst ner på webbsidan – använd sökfiltret ”krisberedskap”.

Utredningar och rapporter från andra aktörer

FOI har på uppdrag av Livsmedelsverket genomfört 15 intervjuer med kommuner för att få en bild av hur kommuner arbetar för att bygga livsmedelsberedskap, och vilket stöd de önskar från Livsmedelsverket och andra aktörer. Rapporten finns att ladda ner från FOI:s webbplats:
Vad blir det för mat? Kommunal livsmedelsberedskap i praktiken - Totalförsvarets forskningsinstitut - FOI

Rapport från Ukraina: livsmedels- och dricksvattenförsörjning vid mottagande av flyktingar

Livsmedelsverket har låtit studera hur Ukraina och Polen löste livsmedelsförsörjning av de många internflyktingar respektive flyktingar som sökte tillfälligt skydd eller passerade på väg till andra europeiska länder.

Få aktörer var förberedda på utvecklingen, vilket ledde till bristande samordning och ineffektiv försörjning till de ukrainska flyktingarna. Vissa områden fick överskott av varor medan andra upplevde brister. Maten som levererades var inte anpassad för de förutsättningar som fanns på plats, det saknades lagerlokaler och det fanns inledningsvis inte något system för att ersätta de företag som bidrog till försörjningen. Det lokala och internationella biståndet var avgörande.

Rapporten ger flera exempel och inspiration att arbeta vidare med, inte minst på kommunal och regional nivå i planeringen av att kunna förse många tillkommande personer med mat och vatten.
E 2025 01 - Livsmedel- och dricksvattenförsörjning under krig